söndag 31 juli 2011

Att tro


Inom släktforskning är det ofta man får välja att tro före att veta, därför det inte går att veta.
Jag har tidigare nämn Anders Andersen Ulf, som Kjärulfarnas anfader, en ätt som har förgreningar över hela världen.
Det finns en dansk historiker, Clitgaard, som gjort ett gediget arbete att få ordning på denna släkt. Vad som hänt innan är det ju ingen som kan veta, och allt det han säger vet man ju inte heller. Ändock finns det enligt "Nordisk Historia" en förhistoria som är intressant. Exakt vem som har skrivit denna bok vet jag inte men nedan lägger jag in en skärmdump från någon som kopierat ett stycke.
Vad den säger är i princip kopplingen mellan Anders Ulff och de gamla Kungasläkterna som Sture Sturlassson skrev om. Riktigt kul att hitta så långt tillbaka som 800-talet. Dock är det ju oerhört svaga grunder och ändå inget som kan styrkas på något sätt. Men bara det ATT det kan vara sant gör det ändå intressant. Ta en titt här, bara för att se lite av de gamla historiska personerna. Det är alltså härledningar från Snorre Sturlasson, så bara ni vet. Och kopplingen till mig kan man ju välja att tro på. Om man vill :)



Stora frågor

Ja i släktforskarvärlden pågår det ständiga debatter.
Själv har jag genom flera olika sidor på internet hamnat i Kjaerulf-släkten, som har anor från Danmark/Holstein från 1400-talet.
En efterkommande till stormannen Anders Ulff ska enligt vissa källor vara Sofie Jensdatter Hals. Detta är inget konstigt. En Stor dans historiker har forskat om Kjaerulf-släkten och kommit till Jens Andersen Hals.
Den stora frågan är om Sofie Jensdatter ÄR dotter till Jens Andersen.
Problemet är att det verkar pågå en dispyt huruvida det är så eller inte.

DEn stora danska forskaren har inte kommit med något sådant.
Åmot bygdebok däremot, visar att det är så.
Kan det vara så som Åmot bygdebok säger? Ja isåfall är jag efterkommande till Anders Ullf (f.1380), annars inte.

Jag måste läsa de olika debattsidorna för att se vad som verkar stämma.

Det jag har nu är att Jens Andersen Hals (1639-1696) är född i Ystad och död i Bollerup. Han fick enligt den danska historikern 3 barn.
Enligt Åmot bygdebok (som jag ej har läst, bara fått berättat för mig) är även Sofie Amalie Jensdatter Hals (1662-1742), dotter till Jens Andersen Hals. Enligt bygdeboken fick Jens Andersen Hals en handfull bar.
Sofie Jensdatter skulle då vara född i Froslen i Ringstad, och död i Åmot.
Frågan är liksom, hur har Jens Andersen isåfall levt?? Ystad till Åmot är rätt långt, om han bara åkte dit, och sen tillbaka för att återigen hamna i Skåne och dö i Bollerup?? Sofia är ju född i Åmot-trakten.
Ja det är många frågor här.
Jag vet dock att jag är efterkommande till Sofie Jensdatter, det har jag säkra källor på. Däremot är kopplingen mellan Sofia och Jens otydlig än så länge. Jag har hittat flera sidor som debatterar kopplingen, så ska bli spännande att se vad det kan utröna i.

Forts. följer.

fredag 29 juli 2011

Fin mat




På vår årsdag åkte vi till GBG och danmark.


Övernattade på Hotell Sankt Jörgen på Hisingen GBG.
På onsdagskvällen, efter vi tagit en tripp till Frederikshavn, åt vi på hotellet. Mycket fin mat minsann. Vi valde tre-rättersmenyn, men jag avstod från all vin, ett glas tog jag, jag skulle ändå köra på morgonen efter.

Som start fick vi tre olika småbröd, mycket goda, och till det serverades Ålandssmör och havssalt. Smakade väldigt gott och det var en bra start.



Sedan fick vi en "starter", en kall sparrissoppa med räkor och kanelkrutonger. Oerhört gott, till och med för mig som inte gillar sparris normalt.



Sedan kom förrätten in. Det var Chilisotad kalvcarpaccio med tomatsorbet, saltrostade pistagenötter & gröna russin.



Till huvudrätt fick vi ångad hälleflundra med smörad lökcréme, syrad äppelmust, pepparrotspotatis & rödbetor. Ett specialutvalt vin tillkom också, jag minns inte vad det hette, men jag kommer ihåg priset. 145riksdaler för ett glas.



Som efterrätt fick vi kaneldonut smaksatt med portvin serverad med rabarberkompott & paprikakaramell och hemlagad vaniljglass.



En fantastisk middag och efter den var vi extremt mätta även om det inte var så jättemycket. Gott gott gott.

onsdag 20 juli 2011

Mycket gamla släktingar - Fjetre

Ja att vi alla har gamla släktingar är ju självklart, men inte alltid så lätt att hitta namnen och vart de bodde.
Jag har nu hittat en som föddes på 1500-talet, och det är tack vara Stange Bygdebok! Stange är en kommun i Norge där jag har många gambla släktingar.
Jag har hittat väldigt mycket olika släktingar, såklart först via levande släktingar men sedan såklart tack vara kyrkoböcker, "FamilySearch", folkräkningar på det norska digitalarkivet och bygdeböcker.

Av en slump sökte jag på måfå på några av de namn jag ännu inte hittat förfäder till, och då googlades jag fram till Stange Bygdebok när jag sökte på Maren Arvesdatter (född ca 1821). Hon var tydligen en anfader till en av de första "Oppsitteren", till Fjetre Gård. "Oppsittare" är ungefär som ägare, fast ändå inte. Fjetre Gård finns än idag och kan besökas för den hugade.

måndag 18 juli 2011

Tryckfelsnisse på 1800-talet?

Ja vem som har skrivit fel får vi aldrig reda på, men jag har nu hittat Aksel Karlsen!
Jag hade tidigare letat i födelseböckerna för Stange, men inte hittat honom. Nu när jag visste att han föddes den 30 juli var det lättare. Då hittade jag honom, under Tangen i Stange, och kunde urskilja hans föräldrar, Karl Julius Larsen född 1858, och Birthe Andersdatter / Larsen född 1854.
Nu till det som störde mig tidigare som gjorde att jag inte hittade. De fick ju alltid efternamn efter sin fader, men ibland när fadern hade två namn var det tydligen väldigt krångligt att bestämma sig för vilket av förnamnen som skulle ingå i sonens efternamn. Därför kallas också Aksel Karlsen för Aksel Juliusen.
Denna familj har jag nu hittat, dock med en Birthe född 1834!! Hon skulle allstå ha varit långt över 50 år när han föddes...skumt. Men då kom jag på, att det måste vara tryckfel!! 54 har blivit 34 och det hela stämmer.
Aksel Karlsen har omvandlats till Aksel Juliusen, och Karl Julius Larsen har bara blivit Julius Larsen och till folkräkningen 1910 har han reducerats till Jul Larsen. Inte konstigt jag inte hittade dem till en början. Det är verkligen ett under att man hittar dom när det både är årtalsfel och ändring av namn!!

Tryckfelsnisse på 1800-talet.

Frustrerande 2

Jag har nu hittat Aksel Karlsens konfirmation! Den var den 7 april 1907 i Stange. Där står hans föräldrar men det är mycket svårt att tyda. Faderns förnamn är iaf Karl Julius, men efternamnet är för svårt. Modern tror jag heter Berte Andersdatter, men inte helt säker.
För att se föräldrarnas födelseår behöver jag hitta Aksel Karlsens födelsebok, men...och ett stort men, det står att han är född i "Opsal". Vad de nu kan ha menat med det är svårt att veta. Hade det varit i Stange hade ju det stått, eller vill de bara specificera vart i Stange?
Jag har kollat på google men det verkar vara en gammal stavning som är svårt att hitta. Ett förslag var Opsal i Öster Toten, men tror inte det är där.
Jag har också sökt på Aksel Karlsens födelsedata i Folkräkningen 1910, men inte heller där hittat något. Däremot hittade jag en Axel Juliusen, men det verkar vara fel då fadern inte heter något på Karl Julius, utan endast Jul. Mamman heter dock Berte vilket gör det ännu mer förvirrande. Ja jag får försöka hitta honom i folkräkningen år 1900... Svårt och frustrerande, men väldigt kul samtidigt.

Frustrerande

Jag har stött på ett oväntat problem i min släktforskning.
Min mormors morfar, Aksel Karlsen, får inte att hitta någonstans i de olika folkräkningarna!
När jag läst om min mormors mor i vigselboken för år 1937, står där Aksel Karlsen som hennes far, född 1892. Dock hittar jag honom inte i något annat register. Oerhört frustrerande!
Jag har kollat i folkräkningen år 1900. Inget spår av någon Aksel karlsen född 1892. Detsamma gäller för år 1910. Oerhört frustrerande är det i varje fall att man inte kan hitta honom. Visserligen kan det stå fel födelseår i vigselboken, men jag har ändå inte hittat någon bra kandidat för denna person. Eftersom min mormors mor Bergljot Oline Nybakk haft sin konfirmation i Tange år 1924 så är det där jag borde hitta Aksel Karlsen. Jag får försöka leta mera.

lördag 16 juli 2011

Senaste fynden, stor uppdatering 1.

Ja man hittar något hela tiden, svårt att hålla reda på allt nu. tur jag skriver upp allt och länkar till mina olika registersidor.
Det som gett mest hittills är folkräkningen från 1865. Som synd är finns det bara en folkräkning senare, och det är 1801, och jag har inga namn än så länge att gå efter.
Min farmors mors släkt har jag hittat lite på.
Min farmors mamma Karen Emilie Eriksens (Ödegaard) föräldrar hette Erik Andreassen(f. 1861 i Tune) och Kristine Johannesdatter (1860-1907, född i Skjeberg), de fick 9 barn. Den sista kom 1903 och sen dog hon 1907.

Erik och Kristines barn:
Johan Bolfred Eriksen 1886 i Glemminge
Andreas Eriks. 1889 i Glemminge
Lovise Marie Eriksd. 1891 i Onsö
Karen Emilie Eriksd. 1894 i Tune den 3 maj. (Senare bytt till Ödegaard)
Borghild Eriksd 1896 i Tune den 27 juli
Ragnhild Dorthea Eriksd 1898 i Tune den 21 januari
Hans Eriks. 1900 i Tune den 10 feb.
Olga Eriks. 1902 i Tune den 28 december
Peder Eriks. 1903 i Tune den 21 september


Erik Andreasen, han hittade jag också i 1865 års folkräkning. Hans föräldrar hette (om jag har rätt) Andreas Andersen (född ca 1826 i Tune) och Anne M. Eriksdatter (Född ca 1824 i Bergs).
År 1865 hade de följande barn:
Anders Andreasen ca 1856 i Tune
Erik Andreas. 1861 i Tune den 20 februari
Christian S. Andreas. ca 1862.
Förmodligen skall det tillkomma syskon här.

Eriks Andreasens fru, KRISTINE JOHANNESDATTER (1860-1907), tror jag mig också ha hittat via 1865 års folkräkning i Glemminge. Hennes föräldrar var Johannes Eriksen (född ca 1830 i Tune) och Berte Andersdatter (ca 1835 i Glemminge).
Barn vid 1865 års folkräkning:
Anton Johannesen ca 1855 i Glemminge
Kristine Johansd. 1860
Axel Johannes. ca 1862
Johan B. Johannes. ca 1865
Förmodligen skall det tillkomma syskon här också.

Rätt spännande vad man kan hitta i gamla arkiv.


Namnförvecklingar

Ja det är verkligen namnförveckling när det gäller släktforskning.
Jag håller just nu på med att kolla upp min farmors mors släkt.
Min farmors mor hette Karen Emilie Eriksen, henne har jag hittat sen tidigare i folkräkningen 1900. Vad jag varit intresserad av är hennes föräldras släkt, nämligen då hennes far Erik Andreasen (född 1861) och mor Kristine Johannesen/Johannesdatter (född 1860). Jag kan verkligen inte hitta mer om dom.
Jag tror dock att jag hittat Erik Andreasens far, men helt säker är jag inte. Jag har hittat en erik andreasen som var 5 år vid folkräkningen 1865. Det kan stämma. Det finns ingen annan erik andreasen vid folkräkningen det året, så det skulle kunna vara han. Isåfall har jag föräldrarna till Erik andreasen, alltså min farmors morfars föräldrar: Andreas Andersen (född ca 1826) och Anne M. Eriksdatter. Men helt säker där är jag inte dock ännu.
Jag försökte hitta Erik Andreasen via folkräkningen 1910, men var omöjligt. Sedan av en slump så hittade jag honom, men då stavades hans efternamn Andreassen. Med 2 s. Så då hittade jag två barn till, alltså två syskon till Karen Emilie. Olga och Peder. Kristine Johannesen som levde 1900, var nu död 1910. Så hon har alltså avlidit någon gång mellan 1903 och 1910. Borde inte vara helt omöljligt att hitta i dödboken. Noterar också att Karen Emilie inte längre bor med familjen, så då har hon flyttat.


Folkräkningen 1865

De utlagda folkräkningarna som är sökbara på nätet är en guldgruva för släktforskare. Så jätteenkelt är det dock inte då de kan ha alternativa stavningar tex, och ibland står de inte ens med, och ibland är årtalen helt konstiga. Men i det stora hela så är det mycket bra om man hittar det man söker.
Min farmors farfars far, Oliver Johnsen, var ca 47år vid folkräkningen 1865. Detta gör att jag hittat ca 3 olika födelseår för denna man. Märkligt. Hursomhelst står det att han var "Husmand med jord", vilket väl kan beskrivas på svenska som torpare. Sonen John Oliversen, som också är min anfader, bodde också på Ödegaarden vid denna tid, och han levdre som "Daglønner paa Gaarden", något
slitsamt säkerligen.

En uppräkning av Oliver Johnsen och Berthe Eriksdatters barn år 1865:
Johan, Edevart, Olaus, Anthon, Marthius, Julius, Teodor, Anette. Ett spann på 20 år mellan dessa barn.

Just Oliver Johnsen, som just nu är den äldsta släktning jag hittat, har jag hittat i födelseboken för år 1821. Jag tror mig kunna läsa vad hans föräldrar hette, även om det inte är lätt. Hans far tror jag hette John Torstensen, och hans mor Birthe Nielsy.
Jakten går vidare och det känns som jag nästan precis börjat. Så länge de inte flyttar runt en massa så finns det chans.

fredag 15 juli 2011

Nya fynd

Det är faktiskt otroligt kul att släktforska när man hittar någonting.
Jag skrev ju tidigare om fynd kring min farmors far Kristians familj. Jag har nu hittat både folkräkningen från 1900 , och folkräkningen 1910.
Man kan säga att det blev en stor syskonskara.
Man kan också säga att det verkar ha varit svårt att hålla reda på årtalen för stackarna.
Johan Oliversen, Kristians far, har tre olika födelseår! 1846, 1847 och 1848.
Det är också andra årtal som verkar konstiga, så heeelt säker på att detta stämmer kan jag inte vara.

Johan (Peter) Oliversen, och Inger Johanne Kristiansen (Oliversen) fick tillochmed 1910 10 barn! 10 stycken. och då var Johan drygt 50 år gammal när Tormod kom.
Här är alla 10 : (männen heter Johansen i efternamn och kvinnorna johansdatter)

Oskar 4 november 1989
Kristian A 15 januari 1892 (1894 enligt födelseboken)
Betzy 1891 ( EJ med vid folkräkningen 1910)
Tora Elise 1894 (Ej med vid folkräkningen 1910)
Margit 1897 (Ej med vid folkräkningen 1910)
Martin Jörgen 14, el 15 december 1899
Ingvald 26 maj 1902
Solveig 1 september 1904
Aagot 7 april 1906
Tormod 16 april 1910

Sen kan det ju vara fel, så helt säker kan jag ju inte vara


Släktforskningsproblematik

Jag har suttit i timmar i sträck och läst i gamla kyrkböcker (online på nätet), sökt i diverse sökbara arkiv online och suttit och fört in mina fynd på datorn. Jag har letat länge och väl och har funderingar på min farmors far, Kristian Arthur Johansen.
Jag tror jag har funnit hans familj så som de levde år 1900. Detta kan du läsa här.
Kruxet är att han inte står med. han skall vara född 1893, och vara född på exakt den plats som står angivet.
AV det jag vetat är att Kristians far ska ha hetat Johan och mor Inger.
När jag Kristian i födelseboken, (här, klicka i sidan 80) så står där mor: Inger Johanne Kristiansen, och far: ja, det är det som är svårt att läsa. Jag får det till Johan Peter Sivertsen född 1848.
På sidan som jag hittat, folkräkningen från 1900, ja då står det Johan Oliversen född 1846.
Nu när jag kollar extra så ja, då står det nog Oliversen där. Årtalen är fel men det kunde hända på den tiden.
Men Kristian då? ja han måste helt enkelt ha flyttat, han var ju trots allt 17 år vid folkräkningen år 1700.
Troligt? ja jag anser det iaf, att jag hittat hans familj i folkräkningen från 1900.

Mer släktforskning




Nu har jag börjat forska kring min farmors sida. Jag ringde henne och frågade lite. Fick reda på hennes syskon och hennes föräldrar. Så nu blir det lättare att söka i kyrkböckerna. Fick då också reda på årtalen, vilket gjorde det lättare att hitta.
Är just nu mitt uppe i letandet efter släktningar och har då hittat min farmors föräldrars föräldrar, alltså min farmors farfar och farmor.
De hette: Johan Peter Någonting, Sivertsen eller något likn. född 1848
Inger Johanne Kristiansen, född 1870.
Att jag vet att det är de är ju att min farmor visste att de hette Johan och Inger. Jag hittade mer om dem via min farmors far Kristian Johansen. Han föddes på en gård som hette Ödegård, därefter bytte han efternamn till Ödegård. Tydligen hette det Björnland-Ödegård, i Tune i Östfold.

Forskningen går vidare!


torsdag 14 juli 2011

Detektivarbete

Släktforskningen är rena detektivarbetet.
Jag har försökt hittat mer om Aksel Karlsen och Helga Olsdatter länge nu. Jag vet att de gifte sig 1916, men har inte hittat dem i någon av Stanges vigselböcker. De bodde i stange vid den tiden, vad jag tror iaf. Jag har heller inte hittat dem i födelseböcker. Jag vet att Aksel föddes 1892 och att helga föddes 1899. Jag tänkte då att jag får titta i konfirmationsboken.
Inget på Aksel, iaf inget på Karlsen. Så jag går över till Helga Olsdatter. Voilá! Då hittar jag henne! I konfirmationsboken för 1914 står hon där! Då hittar jag hennes föräldrar, även om det är svårt att läsa vad hennes mamma heter. jag hittar även hennes födelsedatum! Pappan heter Ole Olsen, och mamman Oline. Oline hette ju Bergljot i mellannamn så det är inte så konstigt.
Jag går då över till att leta efter henne i folkräkningen. Men inget. KOmmer på att jag kan ju slå på hennes födelsedata. Då kommer en Helga Olsen upp. Hon måste ha bytt Olsen till Olsdatter någon gång innan konfirmationen. ! Då hittar jag att hennes Pappa heter Ole Olsen (född 1862) och att hennes mamma hette Oline Olsen (född 1874 i Romedal). Ett gäng syskon till Helga finns där också. Då folkräkningen var 1910 så kan det hända att flera föddes efter 1910....
Jag har nu hittat min mormors mormors föräldrar! Rätt fräckt tycker jag!

Släktforskning

Efter att jag läst historia på Göteborgs Universitet nyväcktes mitt intresse för släktforskning då jag lärde mig lite hur kyrkoböcker och sånt fungerar. Det första man ska göra vid släktforskning är att fråga nu levande "gamlingar", de har ofta mycket att komma med. Har inte hunnit med allt där ännu, men det kommer.
Det jag hunnit med nu, är på min mammas sida. Min mamma hette Bekkelund, tydligen inkommit på min morfars sida på något sätt. Min morfar ska ha kommit från ett ställe i Norge som kallas Nordre Osen. Därifrån vet jag inte så mkt, men det ska finnas en bygdebok som tar upp nästan allt. Får jag tag i den boken så...Det enda jag vet om min morfar Reidar är att hans mamma hette Svanhild Nystett eller något sådant. SÅ mycket mer där kommer jag inte.
Däremot på min mormors sida har jag hittat lite mer.
Min mormors mor hette Bergljot och var gift med Haakon. Vad de hette i efternamn visste jag inte då det bytte efternamn med varje generation. Ytterst frustrerande. Som tur är så har de inte flyttat runt särskilt mycket.
Min mormors mor Bergljots mamma och pappa hette Aksel och Helga, det var det någon som visste, men efternamn? Nej, inte där heller. Så jag kände mig ganska så borta, hur hitta?
Jag tänkte då att de måste ju varit gifta, så jag tittade i vigselböckerna för att se om jag kunde hitta aksel och helga någonstans, så många kan ju inte hetat det från ett litet ställe... så jag lästa så ögona blödde. Allt sånt finns ju gratis på nätet i Norge, mycket bra, inscannade kyrkoböcker. Efter mycket letande (jag visste ju inte ens när de var födda eller när de kan ha gift sig) så hittar jag plötsligt något.
Haakon och Bergljot! Det var ju inte de jag letade efter, men plötsligt hade jag något att gå på.
Haakon Klövstad och Bergljot Oline Nybakk gifte sig 1937, Haakon född 1912 och Bergljot född 1920. Nu kunde jag direkt gå till födsloböckerna för att se föräldrarna. Deras fäder stod med i vigselboken!
Bergljot (min mormors mor) hittade jag i födsloboken och jag visste ju sen innan att hennes föräldrar hette Aksel och Helga, men nu hittade jag även deras efternamn! Mycket bra!
Aksel Karlsen och Helga Olsdatter, födda 1892, resp 1899. I födsloboken står det angivet att Aksel och Helga var gifta 1916.

Min mormorsfar Haakon Klövstad hittade jag också i födsloboken, hans föräldrar hette Johan Andersen och Marie Andersen (född Pedersen), födda 1869 resp 1871 och gifte sig 1898!
Här hade jag riktigt tur och hittade dem i den stora folkräklningen från 1910!
Deras familj var stor, 5 barn stod uppräknade till och med 1910, och då föddes ju Haakon 1912 så det kan ju ev finnas flera, även om det inte är troligt då Johan och Marie var ca drygt 40 då Haakon föddes. Haakons syskon : Petter, Inga, Aslaug, Magda och Järda. Alla hette Johansen i efternamn, men det enda jag hittat på Haakon är Klövstad. Han måste ha bytt efternamn på något sätt. Gårdsnamn? Hm kanske men jag har inte hittat nån gård som heter så... Någon av mina nulevande släkningar som jag aldrig träffat kanske vet...

Så här långt har jag kommit hittills iaf på min mormors mors sida. Kyrkoböckerna börjar bli riktigt svårtydda när man kommer ner en bit på 1800-talet men man får titta efter sånt man känner igen, årtal tex. Jag kanske får ta till experter till hjälp, som lärde sig skriva krumerlurer i skolan.
Arbetet fortgår alltså.

fredag 8 juli 2011

Så dålig mat gör de väl inte?

Läser i GP om att det varit ett attentat på McDonalds. Jag påminns om en gammal insändare då någon trodde det rörde sig om ett kriminellt motorcykelgäng, MC-gäng..det kanske är det någon trott, att det rört sig om ett kriminellt MC-gäng... Nåja, så kul är det väl inte att någon attackerar en restaurang. Själv har jag ju jobbet för företaget en gång i tiden och tycker väl att motivet att det är dålig mat är lite väl överdriven. Hoppas de får fatt på marodörerna.

Riskfyllt beteende

Kopparstölder är mycket vanligt då kopparpriset är skyhögt. Personer eller snarare ligor ger sig ut på järnvägsspåren för att stjäla den dyrbara metallen. TTELA meddelar att en man tagit sig upp på spåret av okänd anledning och fått livshotande stöt. På GP står det däremot att det handlat om kopparstöld, och att han fått stöt och ligger på NÄL. Undrar varför man rapporterar så olika? Kan det bero på att TTELA vill skydda den som hamnat på spåret då det änu inte varit rättegång? Nåväl, det värkar ändå som att något fuffens legat bakom.
Uppdaterad: Ja nu står det även på TTELA att han har stulit koppar.

Hur han ska klara sig på NÄL förstår jag inte för där verkar det ju vara kaos mest hela tiden.

torsdag 7 juli 2011

Sura miner 2

Kan nog tänka mig att denna kvinna uppvisade sur min, först dör karln, och sen får hon inget arv, allt enligt GP. Jag känner några som ej gillar detta med byråkrati och tycker sånt är strunt, men precis som i kvinnans fall så kan man inte bara stå utanför när det gäller sånt här. De hade inte skrivit några papper, och då tillfaller allt till Allmäna arvsfonden. Man kan inte bara säga att "-nej sånt tycker jag är onödigt." Saker och ting får konsekvenser, bara att acceptera. Nu får hon stå där med dumstruten på, bara för att man ogillar byråkrati. tss tss


Sura miner

Har en bekant som snart fyller år. Bekantens maka/make ville att jag skulle vara med på en dyr present. Då jag aldrig någonsin fått en endaste pryl från denna bekant i någon form, vare sig jul eller födelsedagar eller något annat avstod jag från att återigen vara med att ge något till denna bekant. Jag har nämligen varit med förut och gett en massa saker ().
När jag berättade för min bekants maka/make att jag inte ville, jag då gick han/hon direkt och berättade detta varvid min bekant blev mycket upprörd. Varför ens berätta att jag inte tänker vara med på denna dyra present?

Alltså: Vad ska man göra? Ska man bara helt okritiskt ge bort en massa presenter (dyra) bara för att man ska?

tisdag 5 juli 2011

Mästarnas mästare

Mästarnas mästare, ja ett program som Kemimagistern själv kunde platsat i om det inte vore för kemimagisterns ödmjuka stil, kemimagistern vill ju inte alls få de andra deltagarna att misstas för amatörer. Läser att Gunde Svan skall vara med, spännande, synd att han inte fick tävla mot Ingemar Stenmark, kunde ha blivit rafflande

Avgå nu!

Ja, GP skriver om Ohly och jag håller med, ska alliansen besegras görs detta bäst utan Ohly. Mp har nu en tydlig ledning och oppinionen är positiv. S med Juholt vet jag inte vad jag ska tycka om, det får tiden utvisa. Ohly däremot är ju ett sänke. Bort med honom.
Det är mycket Oppositionen måste göra för att återta makten och bygga upp välfärden igen, och att avsätta Ohly är första steget. Jag har tyvärr lite tilltro till vänsterpartiet, både lokal och nationellt. Vänersborgs v vet jag inte, men v i Mellerud är ju katastrof, de samarbetar ju med alliansen. Förmodligen den enda kommun där V sitter och tycker samma som M....Jag jan ju ha fel men det känns som en ohelig allians av stora mått.

måndag 4 juli 2011

Lata dagar

Lata dagar och semester. Att man har semester är ju något man kan planera på något sätt. Alla förstår dock inte detta med att planera. Tydligen har Västtrafik återigen schabblat sig, även om man skyller på sina underhuggare. Det är nämligen aldrig Västtrafiks fel, precis som det är aldrig ä'r SJs fel. Skönt att kunna skylla ifrån sig. Tydligen har DSB inte förstått att man måste planera in semestrar, eller snarare att ersätta vid semester. Ja då då brakar hela tågsystemet igen när man inte har lokförare mm. Katastrof för pendlare. Västtrafik gör det igen.
Finns gud? Nej, isåfall hade inte västtrafik eller SJ funnits... (Ja jag vet, krig o elände är värre, men nu är det i-landsproblem här :P)

Obehöriga äga ej tillträde?


Den nya lärarlegitimationen kommer ställa krav på oss lärare att vara behörige. Lite konstigt kan man tycka då det redan idag är krav på behörighet för anställning. Förklaringen ligger i att huvudmän som ej är nogräknade anställer på eget bevåg obehöriga personer. Obehöriga kan vara allt från personer som saknar utbildning alls till de som har några få poäng kvar till lärarexamen. Det kan också röra sig om lärare som är utbildad för exempelvis låg- och mellanstadiet men som tvivelaktiga arbetsgivare upphöjer till gymnasielärare. Legitimationen kommer göra det Mycket Tydligt med vilket stadie legitimationen gäller.
legitimationen kommer göra att de som saknar legitimationen inte kan sätta betyg. De blir alltså inte alls så attraktiva för arbetsgivarna då de inte kan utföra själva myndighetsutövningen. Dock kan de få undervisa, vilket jag personeligen kan tycka är lite märkligt. Som att låta en busschaufför utan körkort fortfarande köra bussen, men inte ta betalt.
Om man nu från statsmaktens sida bestämt att man som gymnasielärare skall ha 5-5,5 års heltidstudier på universitet, varför då tillåta vem som helst att undervisa?? Mycket märkligt om du frågar mig.Däremot behövs det många olika personer i skolans värld, kuratorer, städare, administratörer assistenter mm mm. Vad dessa har för behörighetskrav lägger jag mig inte i, men de ska inte kallas lärare, så som lärarförbunder gör. De underminerar läraryrket genom att hylla obehörighet så det är rent skrämmande.
Att göra som på bilden kanske är lite överdrivet, men snart kommer det krävas en sådan skylt på landets skolor. För elevernas bästa!