Ole Olsen Engen (1862-1916)

Ole Olsen Engen (1862-1916)

Nu tänkte jag tala om en anfader som ligger mer närmare i tid, nämligen min mormors mormors far, Ole Olsen Engen, dvs min ”3rd great grandfather, tippx2 oldefar”.

Han föddes den 2 jan 1862 av föräldrarna Ole Jensen (1817-1890) och Lisbeth Larsdatter (1823-1895). Ole föddes på Stenssasstuen Östre i Tangen i Stange och han döptes på sommaren samma år. 

Man kan också via folkräkningen 1865 se att han vid det tillfället var den yngsta i syskonskaran:

På julafton 1892 föds hans oäkta son Olai. Hanhar då träffat blivande frun Oline Antonsdatter (1878-1947), och när de fick reda på att hon väntade barn bestämde de sig för att gifta sig, men de hann inte gifta sig innan sonen föds, så därför föds Olaf som oäkta. Den 6 januari 1893, för exakt 120 år sedan, gifter sig Ole och Oline.  Man skulle tro att lyckan var total för detta par, men så blev det inte. Stackars Olai var svag från födseln, och han döps hemma redan den 30 december 1892. Man gjorde så när man inte trodde barnet skulle klara sig till att bli döpt i kyrkan. Så den 6 jan 1893, alltså på deras bröllopsdag, så dör lille Olai, knappt 2 veckor gammal.

Vigseln: 

Ole och Oline skulle få flera barn, 9 st till.

I år 1900, har de flyttat till Engen af vasaasen i Tangen och Ole är då Gårdbrukare, och har 3 barn tillsammans med sin fru. Hans brorson hjälper också till med jordbruket. 

I år 1910 bor de fortfarande i Engen (Slaatengen) och han är då skogsarbetare med 6 barn.

Den sista dottern Thora Olsen Engen, föds 1916, men då har redan hennes far dött.  Ole Olsen Engen får fel på hjärtat 1916, och hinner dö  innan dottern föds.  

Ole Olsen Engen och Oline Antonsdatters barn:

1)      Olai Olsen Engen: 1892-1893, 2 veckor gammal

2)      Anders Olsen Engen: 1893-1938, gift med Martha Andersdatter: 1894-1983

3)      Laura Olsdatter Engen: f. 1896

4)      Helga Olsdatter : 1899-1969, min mormors mormor, gift med Aksel Nybak

5)      Oskar Olsen Engen: 1902-1989, gift med Anna Johanne Olufsdatter Brenne 1904-1958

6)      Borghild Olsen 1904-1995, gift med Sigurd Granli :1901-1960

7)      Karen Olsen Engen: 1907-1995, gift med Jörgen Frydenlund (1907-1978)

8)      Olaf Olsen Engen: f. 1909

9)      Ola Olsen Engen: 1911-1942

10)   Thora Olsen Engen: f. 1916

Nedan ses gravstenen med Ole och Oline Engen, med deras son Ola

Gravstenstoto från DISNORGE

Elton gården Elton Östre

Nu tänkte jag tala om en annan gren av Stange-grenen, nämligen några av de som kommer från gården Elton.

Namnet Elton vet man inte riktigt vad det kommer ifrån, men man tror att det kommer från Elgjar, men att det inte har betydelsen av ordet älg. I den röda boken, ca 1400 skriver man det som Ælghætuni , och i andra källor i år 1520 skriver man det som Affverton, i 1668 det mer ”moderna” Elton.

Den första ”uppesittaren” man vet kallades Peder Elthun, och han var det från ca 1593-1660. Denna Peder är min ”11th great grandfather”, dvs min mormors mormors farfars morfars mormors farfars far. Vem han var gift med vet man inte, man känner till en son, Simen Pedersen (f ca 1612) 

På gården hade man 1667 följande djur: 14 kor, 2 hästar, 5 svin, och 12 får.

Simen Pedersen var gift med Anne Pedersdatter Kausvold, och de hade vad man vet 8 barn:

1) Anders (f. ca 1650), hamnade sedan på gården Holte

2) Gunder (f. ca 1654), hamnade på gården Skjerden, och blev gift med Karen Turesdtr (1653-1733)

3) Peder (1656-1718), gift med änkan Goro Halvorsdatter Nästen

4) Hans (f. ca 1658

5) Kristofer (f. ca 1660)

6) Arve (f. ca 1662), Nästa uppesittare på Elton Östre, gift med Eli Dyresdatter (1654-1732), de fick 8 barn, bland annat Anne Arvesdatter (1674-1766). (Min släktgren)

7) Kari (f. ca ?) gift med Jens Halvorsen Berg, och Jon Knudsen

8) Marte (1643-1726) gift med änkemannen Ole Mikkelsen Stør (d. Ca 1701)

Bredsvoll i Stange

Inlägget handlar om mina anfäder från gården Bredsvoll i Stange: 

Ole (Oluf) Bredsvoll var Leilendning (arrendator) omrking 1612. Ole är min anfader och är min ”11th great grandfather”,  (tippx10 oldefar) dvs, min mormors mormors farmors mormors farfars morfars far

Hans son Tjøstel Olsen(1613-1686) tar över efter honom ca 1660, och då hade gården 8 hästar, 24 kor, 12 svin, 33 får och 6 oxar.

Vid matrikuleringen 1669 så skriver man: ”Engen skren, tued og myrgrodd, ageren frostlendt. Sameierskog med Lalum, som ikke er tjenlig til andet end gjerdefang”

Tjøstel Olsen var gift med Magnhild Rasmusdatter (?-1696) (dotter av Rasmus Dyresen från Store Ree), och de fick följande barn:

1)    Ole Tjøstelsen (f. Ca 1664), han hamnade sedan i Toten

2)    Mette (1652-1725), hon var gift med Halvor Eriksen. (När sonen Tjösten Halvorsen är arrendator i 1723 är gården ett dragonhögkvarter.  ) 

Ex på en 1700-tals dragon från Norge: 

Man känner till 4 barn av Mette Tjøstelsdtr och Halvor Eriksen :

a.       Elen Halvorsdatter (d. 1715) gift med Ole Olsen Västad (1687-1737)

b.      Tjøstel Halvorsen, sergeant och gårdsbrukare i Vie, gift med Ingeborg Kristensdatter Vie (f. Ca 1690)

c.       Erik Tönsaker Halvorsen (ca 1682-1754) gift med Berte Borgersdatter Lang Ree (1687-1762)

d.      Lars Bryni Halvorsen

3)    Randi, var gift 3 gånger, med

a.       Jens Engebretsen Nødsle

b.      Ole Eriksen (Bror med Halvor Eriksen som systern Mette gifte sig med)

c.       Kjeld Tjøstelsen

4)    Marte var gift med Anders Gunnersen. Deras sondotters dotter, Eli Jensdatter (1769-1822) var gift med major Nils Stokfleth Darre (1765-1809) som var prins Christian Augusts Adjutant. (I sverige gick han under namnet Karl August)

Dyre Mogensen Store Ree (1553-1612)

Dyre Mogensen Store Ree (1553-1612)

Jag tar en extra titt på en av mina stamfäder, Dyre Mogensen (1553-1612) från Store Ree i Stange i Hedmark i Norge. Han var gift med Mette(1562-1625) , den Mette som många anser vara dotter till den Rasmus Hjort jag skrivit om tidigare.

Det som gör Dyre Mogensen lite speciellt är att han är min anfader på fyra olika sätt. Det verkar som att de olika släktlinjerna från Stange går in i varandra på de mest komplicerade sätt. Det kan vara så att det finns ytterligare förbindelser på olika vis i de olika gårdarna i Stange, men att jag inte hittat det än.

Han är på alla vis min "14th great grandfather" (tippx13 oldefar), men då på fyra olika vis:

• Mormors morfars morfars farmors farmors morfars farfar
• mormors morfars morfars farmors farfars  mormors farfar
• mormors mormors morfars mormors morfars farfars farfar
• mormors mormors morfars mormors farfars mormors farfar

Som sagt, det är inte helt lätt att hålla ordning på släktskapet här, men jag har gjort ett gott försök.

Store Ree kommer av namnet reide eller Reidr, som betyder rede.
Dyre Mogensen var barnbarn till länsmannen Eivind Store Rey. Eivind (1490-1574) kan också vara densamma som Eivind Mogensen som har kopplingar till Sjondesen-släkten från Frang, men det är omdebatterat och omtvistat huruvida detta stämmer. Dock kan man konstatera att det finnskopplingar mellan dessa släkten.

Det är skifte efter Eivind i 1574 och de som möter upp är Laurits Mollestad (på hans hustrus vägnar), Oluf Reersen, Nils Krabbe och Amund Rotnes. Deras medarvingar är också närvarande.  Värt att nämna är att Oluf Reersen var Rådman i Oslo.  

Släkten Dyresen på Store Ree omtalas ofta som Gyldenaar/Gyldenår, antydandes att den skulle vara adlig, men namnet lär vara uppdiktad mycket senare för att få en finare glans. Gyldenår kan man dock använda enbart för att hålla koll på släkten. Men adlig är den icke.

Dyre Mogensen finns omtalad i Biskop Jens Nilsens ”visitas” resor i Stange i 1594  (Jens Nilsen var Biskop Frans Bergs svärson, mer om Biskop Frans här. ) Liber visitationis in prouincijs Hadelandensi, Hedmarchiensi in Septemb. A^o 1594

Här är ett stycke från hans reseskildring: 

"Strax der effter drog bispenn fra Stange imellum 11 och 12. och fulde hannem her Haagen, Morten Seyersen, Anthønis schriffuer Dyre Mogenssenn och her Kield i Rommedall.

Jens Nilsen som han kanske såg ut i slutet på 1500-talet: 

Dyre Mogensen var gift med Mette (som förmodligen var Rasmus Hjorts dotter), och Dyre var bland annat fogd i Tönsberg, en av de kopplingar som finns mellan Store Ree och Hjort-familjen. Rasmus Hjort var bland annat länsherre i Tönsberg.

Dyre Mogensen och Mette fick följande barn:
1) Rasmus Dyresen (1590-?), han var ägare till Store Ree från 1612.  Man känner till 3 av hans barn,
a. Dyre Rasmusen (1628-1699), b. Pernille Rasmusdatter, c. Magnhild Rasmusdatter

2) Sevald Dyresen,  ägare från 1624

3) Mogens Dyresen,  ägare från 1624

4) Nils Dyresen

5) Kari Dyresdatter

6) ev Birgitte Dyresdatter

Idag är Store Ree en inseminationsgård, en mycket stor sådan. 

Frans Berg - 1500-1591

Frans Berg lär vara min mormors mormors farmors mormors morfars farfars farmors mormors far (14th great grandfather) och föddes i Odense i Danmark och var son till den kända danska bildhuggaren Claus Berg (1473-1532) och Margrethe de  Groth (1575-1570)
Frans Berg dog 1591 i Oslo (Kristiania )och då hade han innan han dog nedtecknat att han var drygt 90 år gammal, därav hans födelseår ca 1500.

Frans Bergs gudmor var den danska drottningen Christine och hans namn fick han av helgonet Fransiscus av Assini. Under denna tid var det Kung Hans som regerade i Danmark-Norge, men även i Sverige.
Drottning Christine (1461-1521)

Han fick en katolsk uppfostran och utbildade sig i Rostock. Efter att hans gudmor dött blev han starkt påverkad av reformationen och bidrog starkt till att reformera Norge. Han blev sk superintendent (ett annat ord för Biskop som man använda på 1500-1600-talet) i Oslo och Hamar från 1548. Han var superintendent fram till 1580 då hans svärson Jens Nilssön tog över. Det var ett slitsamt jobb att förändra den gamla tidens katolska prästerskap till den nya. Det hårda jobbet och hans dåliga hälsa bidrog starkt till att han fick avsäga sig sitt arbete som Biskop (superintendent)

Berg gjorde sig känd som en viktig person till de sk "Oslo-humanisterna", bland annat kunde litteraturen blomstra under denna tid. Hans två svärsöner, Rasmus Hjort och Jens Nilssön gjorde var också viktiga för denna nya humanism.
Rasmus Hjort också min anfader: (1530-1604)

Rasmus Hjort blev gift med Frans´ dotter Gidske (1540-1610), och de skall ha fått en mängd barn, bland annat en Mette Rasmusdatter (1562-1625) som kan ha varit den Mette som gifte sig med Dyre Mogensen (1553-1612) på Store Ree i Stange.


Nedan ses Berg-familjens vapensköld

Olyckan vid Henriksøra 1839

i 1839 höll min morfars morfars farfar (tippx3 oldefar), Svend Tollefsen Osvold (1807-1883) på att omkomma vid en olycka när han höll på med timmerflottning. Han och en vän skulle ordna upp timmer som fastnat i älven, men de råkade bli av med båten och hamnade mitt ute i älven på en liten klippa. Vattnet ökade och ökade och det var nära på att de omkom båda två när vattnet började att stiga. Svend klarade av att hjälpa sin kamrat och när "Båt-Hans" instruerade de andra mannarna att bygga en bro, så vände lyckan och efter 18 timmar ute på skäret så blev de räddade. Dramatiskt och väldigt nära att båda skulle dö. Att timmerflottning var farligt på denna tiden var ganska självklart.  Men som tur var överlevde Svend olyckan och kunda få sina barn, och som konsekvens kan även jag tacka Båt-Hans för hans livräddande insats. 

Texten nedan är lånad från Aamot kommun: http://www.amot.kommune.no/modules/article.aspx?ObjectType=Article&Article.ID=9842&Category.ID=5554

I 1839 ble to tømmerfløtere reddet fra døden i Søndre Osa, en kilometer nedenfor Bogvelta. På et sted som kalles Henriksøra, hadde tømmeret vaset seg mot en stor stein som lå ute i elvefaret. Svend Osvold og Lars Helgesen Nabsetberget ble sendt ut med båt for å ordne med vasen, men da denne plutselig løsnet forsvant båten fra dem, og de ble stående igjen på steinen. Elva var stri og den vokste stadig. Det var over 30 m til land, og ingen båt fantes. De andre fløterne satte straks i gang med å bygge en slags bru, mens en rask kar fikk i oppdrag å springe østover for å hente den erfarne Båt-Hans (Hans Hansen Odden). Han bodde på Sagbakken ved Valmen, ca 2 mil fra åstedet. Etter flere timer kom Båt-Hans, som kunne konstatere at brua som de holdt på å bygge, var til liten hjelp. ”Riv vekk ta fanteri karer”, sa han, og satte så mennene i gang med å felle mastetrær som skulle brukes til å bygge en utskottsbru: De lange trærne ble lagt på et flatt skjær med toppen utover fossen, og rotenden ble lesset ned med steiner. Nye, mindre trær ble så festet til mastetrærne, og slik ble brua skjøtet stadig lenger, til den hang et godt stykke utover vannet.

Fløterne jobbet på spreng, men på det tidspunktet begynte det å røyne på for karene utpå skjæret. Lars Nabset var så medtatt at Osvold måtte støtte han. Hvert øyeblikk kunne de bli ført bort av vannet, som nå hadde steget til å rekke dem over knærne.

Da Båt-Hans mente brua var blitt lang nok, ble en kar ble sendt utpå for å kaste et tau over til de utslitte karene på steinen. De andre fløterne ble kommandert til å stille seg med jevne mellomrom nedover langs elvekanten. Etter flere forsøk lyktes det Osvold å få fatt i tauet som ble kastet ut. Han bandt det om livet på Nabset, som slapp seg ut i elva. Tauet ble så sendt fra mann til mann blant de som sto på land, for sakte å trekke Nabset ut av vannet og samtidig gjøre belastningen på tauet så liten som mulig, slik at det ikke skulle ryke. De fikk han på land, og Osvold ble reddet på samme måte. Da hadde arbeidskameratene jobbet på spreng i 18 timer, og de 2 hadde stått på skjæret like lenge og vært kun en hårsbredd fra døden.

Bekkelund

Min mor hade som flicknamn namnet Bekkelund. Var kommer namnet ifrån?

Jo, 1897 flyttade Syvrine Svendsen Osvolden och hans fru Kari Olsdatter (från Kolbu)  med familj från Osvolden i Trysil  till Bekkelund i Slemdalen, i Nordre Osen i nuvarande Åmot kommune i Hedmark i Norge. PLatsen var en sk "husmandsplats" under Knudsmoen på Deset. Syvrine var något av en lokalkändis  då han varit med om en mycket dramatisk händelse vid forsränningen. mer om detta vid ett senare tillfälle.

Syvrine Svendsen föddes i Osvolden den 20 mars 1848 och dog den 9 nov 1930 på Bekkelund.
Syvrines fru Kari Olsdatter föddes den 2 januari 1845 och dog ett knappt halvår efter sin man den 20 april 1931. Vid tiden för deras död hette de båda Bekkelund, i efternamn.

Syvrine Svendsen och Kari Olsdatter hade följande barn:
a. Sigvard  f. 5 jan 1876 d.23 jun 1883

b. Ida Otilie, f. 23 maj  1878 d. 16mars 1848 . Ida Otilie gifter sig den 15 feb 1913 med änkeman Karinus Jensen från Solvang i Slemdalen. Ida Ottilia fick ett oäkta barn, Karin, i 1902. Har inte hittat några gemensamma barn.

c.  Johan  f. 15 jan 1881 d. 29 dec 1882

d. Johan Sigurd  f. 1 dec 1883 d. 17 okt 1970 i Lilleström. Johan tar sedan namnet Osvold. Han gifter sig med Minda Ovidia Haugsrud f. 29 jan 1884 d. 26 feb 1961- Här har jag hittat två gemensamma barn, Signe Kristine, och Signe.

e. Simen Kolmar f. 1 jan 1889 d. 14 nov 1972

Det är Simen Bekkelund som senare tar över gården Bekkelund under 30-talet. Simen gifter sig senare med Inga Mindre Kariniusdatter, från Marisbuen (Knudsbuen). Inga föddes som oäkta dotter den 19 september 1886 i Ulvevadet i Nordre Osen (och dog den 17april 1949) av Karinus Andersen f.1856 och Ingeborg Pedersdatter f. 1849. Både föräldrarna hamnade sedan i USA, utan att jag vet så mycket mer om deras öden där. Tydligen var de illa omtyckta i Nordre Osen då en av traktens rika män betalade dem pengar för att de skulle åka över. När jag får mera tid ska jag forska mer om deras liv i USA.

Inga Minde var "pleiedatter" hos John Nilsen på Knudsbuen år 1900 och var senare tjänstepiga på gården Valmsnset hos Torleif Toresen Galten.

Simen och Inga Bekkelund är alltså min morfars morföräldrar och de gifte sig 1911 i Åmot kyrka. Bild på dem ser du här.

Simen och Inga Bekkelund får 7 barn... mer om dessa vid ett senare tillfälle.

Min danska släkt

Min farfar kom från Danmark och jag har försökt ta reda på vilka anor han hade. 

Jag lade ut en förfrågan på danskt släktforskarforum, www.slaegtogdata.dk och fick faktiskt mycket hjälp därifrån. 

Min farfar föddes i Vejle amt och hans föräldrar var Rasmus Rasmussen och Cecilie Kathrine Pedersen. 

Dessa namn var kända så det var inte så konstigt, men jag hade innan jag fick hjälp på forumet inte ens vetat något årtal för deras födelse. 

Nu fick jag reda på att Rasmus Rasmussen var född i Mjesing, i Skanderborg, den 1 maj 1891, (av Jens ”Rask” Rasmussen(f. 1866) , och Fredrikke Marie Hansen (1868-1897 )

.

Rasmus hade vad jag har hittat tre helsyskon, Andersine, Dagmar och Ane Kjerstine

Cecilie Katrhine Pedersen var född oäkta, i Odense Amt, den 12 mars 1896 (av Jens Pedersen och Hansine Petrea Christensen.)

Jens Rasmussens fru dog ju väldigt ung, bara 29 år gammal, så Jens gifte om sig med en kvinna med det ytterst ovanliga namnet Rasmine Gotfredsin Nøybabt , och fick iaf ett barn, som fick namnet Johanne Frederike Rasmussen. Hon fick alltså namnet till sin fars tidigare hustru.

Jens Rasmussens föräldrar var Rasmus Pedersen (f. 1815) och Andersine Edvardine Eskildsdatter (1821-1890). Rasmus kom från Mjesing men Andersine kom från Holsterbro, Ringköbing.

Jens Rasmussens mor , Andersine var född oäkta av Handelsman Eskild Lind och Anne Christensdatter. Dessa vet jag inte så mycket mera om än detta.

Rasmus Pedersens föräldrar var Peder Rasmusen och Maren Johannesdatter. Födelseår för Peder vet jag inte än, men Maren var iaf född 1783!.

Jens Rasmussens fru, Fredrikke Marie Hansen, hon som dåg bara 29 år gammal, var oäkta dotter till Hans Svejstrup (Svendstrup?) och Ane Kjerstine Rasmussen.

Ane Kjerstine var från Venge i Skanderborg och var född i 1838.

Hennes föräldrar var Rasmus Povelsen (f. 1805) och Helene Jensdatter (1808-1851)

Rasmus Povelsen kom från Astrup i Århus, och Helene kom från Skanderup i Skanderborg.

Inte helt lätt att hålla iordning på alla dessa men det är spännande att försöka hitta så många som möjligt. 

Glemmen kyrka

Glemmen kyrka (i Fredrikstad), ja där begravdes Kari Svendsdatter, min farmors farmors mormors mor. Hon begravdes 1853, och var 83 år gammal.

Det som är intressant är att det fanns två kyrkor det året, Glemmen gamla kyrka, som har anor från 1100-talet, och en ny som byggdes just året 1853! Undrar vilken av dem hon begravdes i. Förmodligen den gamla, men eftersom hon dog den 27 oktober kanske hon begravdes i den nya. Ja något sådant går inte att få fram från begravningsboken
Här under finns en bild på den gamla Glemmen Kirke.

Moum Vestre

Moum Vestre, ja så hette en gård på 17-och 18oo talet i dåvarande Borge, nuvarande Fredrikstad. En linje i min släkt kommer därifrån, det är från min farmors sida. Kari Svendsdatter bodde där och hon levde mellan 1770-1813. Hon gifte sig med Ivar Pedersen Moseby (f. 1770) som var "national soldat".

Hon hade bland annat en halvbror som blev Länsman i Fredrikstad, och hennes far hette Svend Andersen, från Tofteberg Vestre (1747-1818). Karis mor hette Pernille Hansdatter Moum (1753-1785) och föddes och dog på gården. När Pernille Hansdatter dog så gifte Svend om sig med Malene Nilsdatter (1764-1831).

Att tro

Inom släktforskning är det ofta man får välja att tro före att veta, därför det inte går att veta.
Jag har tidigare nämn Anders Andersen Ulf, som Kjärulfarnas anfader, en ätt som har förgreningar över hela världen.
Det finns en dansk historiker, Clitgaard, som gjort ett gediget arbete att få ordning på denna släkt. Vad som hänt innan är det ju ingen som kan veta, och allt det han säger vet man ju inte heller. Ändock finns det enligt "Nordisk Historia" en förhistoria som är intressant. Exakt vem som har skrivit denna bok vet jag inte men nedan lägger jag in en skärmdump från någon som kopierat ett stycke.

Vad den säger är i princip kopplingen mellan Anders Ulff och de gamla Kungasläkterna som Sture Sturlassson skrev om. Riktigt kul att hitta så långt tillbaka som 800-talet. Dock är det ju oerhört svaga grunder och ändå inget som kan styrkas på något sätt. Men bara det ATT det kan vara sant gör det ändå intressant. Ta en titt här, bara för att se lite av de gamla historiska personerna. Det är alltså härledningar från Snorre Sturlasson, så bara ni vet. Och kopplingen till mig kan man ju välja att tro på. Om man vill :)

Stora frågor

Ja i släktforskarvärlden pågår det ständiga debatter.
Själv har jag genom flera olika sidor på internet hamnat i Kjaerulf-släkten, som har anor från Danmark/Holstein från 1400-talet.

En efterkommande till stormannen Anders Ulff ska enligt vissa källor vara Sofie Jensdatter Hals. Detta är inget konstigt. En Stor dans historiker har forskat om Kjaerulf-släkten och kommit till Jens Andersen Hals.

Den stora frågan är om Sofie Jensdatter ÄR dotter till Jens Andersen.

Problemet är att det verkar pågå en dispyt huruvida det är så eller inte.

DEn stora danska forskaren har inte kommit med något sådant.

Åmot bygdebok däremot, visar att det är så.
Kan det vara så som Åmot bygdebok säger? Ja isåfall är jag efterkommande till Anders Ullf (f.1380), annars inte.

Jag måste läsa de olika debattsidorna för att se vad som verkar stämma.

Det jag har nu är att Jens Andersen Hals (1639-1696) är född i Ystad och död i Bollerup. Han fick enligt den danska historikern 3 barn.
Enligt Åmot bygdebok (som jag ej har läst, bara fått berättat för mig) är även Sofie Amalie Jensdatter Hals (1662-1742), dotter till Jens Andersen Hals. Enligt bygdeboken fick Jens Andersen Hals en handfull bar.
Sofie Jensdatter skulle då vara född i Froslen i Ringstad, och död i Åmot.

Frågan är liksom, hur har Jens Andersen isåfall levt?? Ystad till Åmot är rätt långt, om han bara åkte dit, och sen tillbaka för att återigen hamna i Skåne och dö i Bollerup?? Sofia är ju född i Åmot-trakten.

Ja det är många frågor här.
Jag vet dock att jag är efterkommande till Sofie Jensdatter, det har jag säkra källor på. Däremot är kopplingen mellan Sofia och Jens otydlig än så länge. Jag har hittat flera sidor som debatterar kopplingen, så ska bli spännande att se vad det kan utröna i.

Forts. följer.

Fin mat

På vår årsdag åkte vi till GBG och danmark.

Övernattade på Hotell Sankt Jörgen på Hisingen GBG.

På onsdagskvällen, efter vi tagit en tripp till Frederikshavn, åt vi på hotellet. Mycket fin mat minsann. Vi valde tre-rättersmenyn, men jag avstod från all vin, ett glas tog jag, jag skulle ändå köra på morgonen efter.

Som start fick vi tre olika småbröd, mycket goda, och till det serverades Ålandssmör och havssalt. Smakade väldigt gott och det var en bra start.

Sedan fick vi en "starter", en kall sparrissoppa med räkor och kanelkrutonger. Oerhört gott, till och med för mig som inte gillar sparris normalt.

Sedan kom förrätten in. Det var Chilisotad kalvcarpaccio med tomatsorbet, saltrostade pistagenötter & gröna russin.

Till huvudrätt fick vi ångad hälleflundra med smörad lökcréme, syrad äppelmust, pepparrotspotatis & rödbetor. Ett specialutvalt vin tillkom också, jag minns inte vad det hette, men jag kommer ihåg priset. 145riksdaler för ett glas.

Som efterrätt fick vi kaneldonut smaksatt med portvin serverad med rabarberkompott & paprikakaramell och hemlagad vaniljglass.

En fantastisk middag och efter den var vi extremt mätta även om det inte var så jättemycket. Gott gott gott.

Mycket gamla släktingar - Fjetre

Ja att vi alla har gamla släktingar är ju självklart, men inte alltid så lätt att hitta namnen och vart de bodde.

Jag har nu hittat en som föddes på 1500-talet, och det är tack vara Stange Bygdebok! Stange är en kommun i Norge där jag har många gambla släktingar.

Jag har hittat väldigt mycket olika släktingar, såklart först via levande släktingar men sedan såklart tack vara kyrkoböcker, "FamilySearch", folkräkningar på det norska digitalarkivet och bygdeböcker.

Av en slump sökte jag på måfå på några av de namn jag ännu inte hittat förfäder till, och då googlades jag fram till Stange Bygdebok när jag sökte på Maren Arvesdatter (född ca 1821). Hon var tydligen en anfader till en av de första "Oppsitteren", till Fjetre Gård. "Oppsittare" är ungefär som ägare, fast ändå inte. Fjetre Gård finns än idag och kan besökas för den hugade.

Tryckfelsnisse på 1800-talet?

Ja vem som har skrivit fel får vi aldrig reda på, men jag har nu hittat Aksel Karlsen!
Jag hade tidigare letat i födelseböckerna för Stange, men inte hittat honom. Nu när jag visste att han föddes den 30 juli var det lättare. Då hittade jag honom, under Tangen i Stange, och kunde urskilja hans föräldrar, Karl Julius Larsen född 1858, och Birthe Andersdatter / Larsen född 1854.

Nu till det som störde mig tidigare som gjorde att jag inte hittade. De fick ju alltid efternamn efter sin fader, men ibland när fadern hade två namn var det tydligen väldigt krångligt att bestämma sig för vilket av förnamnen som skulle ingå i sonens efternamn. Därför kallas också Aksel Karlsen för Aksel Juliusen.
Denna familj har jag nu hittat, dock med en Birthe född 1834!! Hon skulle allstå ha varit långt över 50 år när han föddes...skumt. Men då kom jag på, att det måste vara tryckfel!! 54 har blivit 34 och det hela stämmer.

Aksel Karlsen har omvandlats till Aksel Juliusen, och Karl Julius Larsen har bara blivit Julius Larsen och till folkräkningen 1910 har han reducerats till Jul Larsen. Inte konstigt jag inte hittade dem till en början. Det är verkligen ett under att man hittar dom när det både är årtalsfel och ändring av namn!!

Tryckfelsnisse på 1800-talet.

Frustrerande 2

Jag har nu hittat Aksel Karlsens konfirmation! Den var den 7 april 1907 i Stange. Där står hans föräldrar men det är mycket svårt att tyda. Faderns förnamn är iaf Karl Julius, men efternamnet är för svårt. Modern tror jag heter Berte Andersdatter, men inte helt säker.

För att se föräldrarnas födelseår behöver jag hitta Aksel Karlsens födelsebok, men...och ett stort men, det står att han är född i "Opsal". Vad de nu kan ha menat med det är svårt att veta. Hade det varit i Stange hade ju det stått, eller vill de bara specificera vart i Stange?

Jag har kollat på google men det verkar vara en gammal stavning som är svårt att hitta. Ett förslag var Opsal i Öster Toten, men tror inte det är där.
Jag har också sökt på Aksel Karlsens födelsedata i Folkräkningen 1910, men inte heller där hittat något. Däremot hittade jag en Axel Juliusen, men det verkar vara fel då fadern inte heter något på Karl Julius, utan endast Jul. Mamman heter dock Berte vilket gör det ännu mer förvirrande. Ja jag får försöka hitta honom i folkräkningen år 1900... Svårt och frustrerande, men väldigt kul samtidigt.

Frustrerande

Jag har stött på ett oväntat problem i min släktforskning.

Min mormors morfar, Aksel Karlsen, får inte att hitta någonstans i de olika folkräkningarna!

När jag läst om min mormors mor i vigselboken för år 1937, står där Aksel Karlsen som hennes far, född 1892. Dock hittar jag honom inte i något annat register. Oerhört frustrerande!

Jag har kollat i folkräkningen år 1900. Inget spår av någon Aksel karlsen född 1892. Detsamma gäller för år 1910. Oerhört frustrerande är det i varje fall att man inte kan hitta honom. Visserligen kan det stå fel födelseår i vigselboken, men jag har ändå inte hittat någon bra kandidat för denna person. Eftersom min mormors mor Bergljot Oline Nybakk haft sin konfirmation i Tange år 1924 så är det där jag borde hitta Aksel Karlsen. Jag får försöka leta mera.

Senaste fynden, stor uppdatering 1.

Ja man hittar något hela tiden, svårt att hålla reda på allt nu. tur jag skriver upp allt och länkar till mina olika registersidor.
Det som gett mest hittills är folkräkningen från 1865. Som synd är finns det bara en folkräkning senare, och det är 1801, och jag har inga namn än så länge att gå efter.

Min farmors mors släkt har jag hittat lite på.

Min farmors mamma Karen Emilie Eriksens (Ödegaard) föräldrar hette Erik Andreassen(f. 1861 i Tune) och Kristine Johannesdatter (1860-1907, född i Skjeberg), de fick 9 barn. Den sista kom 1903 och sen dog hon 1907.

Erik och Kristines barn:

Johan Bolfred Eriksen 1886 i Glemminge

Andreas Eriks. 1889 i Glemminge

Lovise Marie Eriksd. 1891 i Onsö

Karen Emilie Eriksd. 1894 i Tune den 3 maj. (Senare bytt till Ödegaard)

Borghild Eriksd 1896 i Tune den 27 juli

Ragnhild Dorthea Eriksd 1898 i Tune den 21 januari

Hans Eriks. 1900 i Tune den 10 feb.

Olga Eriks. 1902 i Tune den 28 december

Peder Eriks. 1903 i Tune den 21 september

Erik Andreasen, han hittade jag också i 1865 års folkräkning. Hans föräldrar hette (om jag har rätt) Andreas Andersen (född ca 1826 i Tune) och Anne M. Eriksdatter (Född ca 1824 i Bergs).

År 1865 hade de följande barn:

Anders Andreasen ca 1856 i Tune

Erik Andreas. 1861 i Tune den 20 februari

Christian S. Andreas. ca 1862.

Förmodligen skall det tillkomma syskon här.

Eriks Andreasens fru, KRISTINE JOHANNESDATTER (1860-1907), tror jag mig också ha hittat via 1865 års folkräkning i Glemminge. Hennes föräldrar var Johannes Eriksen (född ca 1830 i Tune) och Berte Andersdatter (ca 1835 i Glemminge).

Barn vid 1865 års folkräkning:

Anton Johannesen ca 1855 i Glemminge

Kristine Johansd. 1860

Axel Johannes. ca 1862

Johan B. Johannes. ca 1865

Förmodligen skall det tillkomma syskon här också.

Rätt spännande vad man kan hitta i gamla arkiv.

Namnförvecklingar

Ja det är verkligen namnförveckling när det gäller släktforskning.
Jag håller just nu på med att kolla upp min farmors mors släkt.

Min farmors mor hette Karen Emilie Eriksen, henne har jag hittat sen tidigare i folkräkningen 1900. Vad jag varit intresserad av är hennes föräldras släkt, nämligen då hennes far Erik Andreasen (född 1861) och mor Kristine Johannesen/Johannesdatter (född 1860). Jag kan verkligen inte hitta mer om dom.

Jag tror dock att jag hittat Erik Andreasens far, men helt säker är jag inte. Jag har hittat en erik andreasen som var 5 år vid folkräkningen 1865. Det kan stämma. Det finns ingen annan erik andreasen vid folkräkningen det året, så det skulle kunna vara han. Isåfall har jag föräldrarna till Erik andreasen, alltså min farmors morfars föräldrar: Andreas Andersen (född ca 1826) och Anne M. Eriksdatter. Men helt säker där är jag inte dock ännu.

Jag försökte hitta Erik Andreasen via folkräkningen 1910, men var omöjligt. Sedan av en slump så hittade jag honom, men då stavades hans efternamn Andreassen. Med 2 s. Så då hittade jag två barn till, alltså två syskon till Karen Emilie. Olga och Peder. Kristine Johannesen som levde 1900, var nu död 1910. Så hon har alltså avlidit någon gång mellan 1903 och 1910. Borde inte vara helt omöljligt att hitta i dödboken. Noterar också att Karen Emilie inte längre bor med familjen, så då har hon flyttat.