Glemmen kyrka

Glemmen kyrka (i Fredrikstad), ja där begravdes Kari Svendsdatter, min farmors farmors mormors mor. Hon begravdes 1853, och var 83 år gammal.

Det som är intressant är att det fanns två kyrkor det året, Glemmen gamla kyrka, som har anor från 1100-talet, och en ny som byggdes just året 1853! Undrar vilken av dem hon begravdes i. Förmodligen den gamla, men eftersom hon dog den 27 oktober kanske hon begravdes i den nya. Ja något sådant går inte att få fram från begravningsboken
Här under finns en bild på den gamla Glemmen Kirke.

Moum Vestre

Moum Vestre, ja så hette en gård på 17-och 18oo talet i dåvarande Borge, nuvarande Fredrikstad. En linje i min släkt kommer därifrån, det är från min farmors sida. Kari Svendsdatter bodde där och hon levde mellan 1770-1813. Hon gifte sig med Ivar Pedersen Moseby (f. 1770) som var "national soldat".

Hon hade bland annat en halvbror som blev Länsman i Fredrikstad, och hennes far hette Svend Andersen, från Tofteberg Vestre (1747-1818). Karis mor hette Pernille Hansdatter Moum (1753-1785) och föddes och dog på gården. När Pernille Hansdatter dog så gifte Svend om sig med Malene Nilsdatter (1764-1831).

Att tro

Inom släktforskning är det ofta man får välja att tro före att veta, därför det inte går att veta.
Jag har tidigare nämn Anders Andersen Ulf, som Kjärulfarnas anfader, en ätt som har förgreningar över hela världen.
Det finns en dansk historiker, Clitgaard, som gjort ett gediget arbete att få ordning på denna släkt. Vad som hänt innan är det ju ingen som kan veta, och allt det han säger vet man ju inte heller. Ändock finns det enligt "Nordisk Historia" en förhistoria som är intressant. Exakt vem som har skrivit denna bok vet jag inte men nedan lägger jag in en skärmdump från någon som kopierat ett stycke.

Vad den säger är i princip kopplingen mellan Anders Ulff och de gamla Kungasläkterna som Sture Sturlassson skrev om. Riktigt kul att hitta så långt tillbaka som 800-talet. Dock är det ju oerhört svaga grunder och ändå inget som kan styrkas på något sätt. Men bara det ATT det kan vara sant gör det ändå intressant. Ta en titt här, bara för att se lite av de gamla historiska personerna. Det är alltså härledningar från Snorre Sturlasson, så bara ni vet. Och kopplingen till mig kan man ju välja att tro på. Om man vill :)

Stora frågor

Ja i släktforskarvärlden pågår det ständiga debatter.
Själv har jag genom flera olika sidor på internet hamnat i Kjaerulf-släkten, som har anor från Danmark/Holstein från 1400-talet.

En efterkommande till stormannen Anders Ulff ska enligt vissa källor vara Sofie Jensdatter Hals. Detta är inget konstigt. En Stor dans historiker har forskat om Kjaerulf-släkten och kommit till Jens Andersen Hals.

Den stora frågan är om Sofie Jensdatter ÄR dotter till Jens Andersen.

Problemet är att det verkar pågå en dispyt huruvida det är så eller inte.

DEn stora danska forskaren har inte kommit med något sådant.

Åmot bygdebok däremot, visar att det är så.
Kan det vara så som Åmot bygdebok säger? Ja isåfall är jag efterkommande till Anders Ullf (f.1380), annars inte.

Jag måste läsa de olika debattsidorna för att se vad som verkar stämma.

Det jag har nu är att Jens Andersen Hals (1639-1696) är född i Ystad och död i Bollerup. Han fick enligt den danska historikern 3 barn.
Enligt Åmot bygdebok (som jag ej har läst, bara fått berättat för mig) är även Sofie Amalie Jensdatter Hals (1662-1742), dotter till Jens Andersen Hals. Enligt bygdeboken fick Jens Andersen Hals en handfull bar.
Sofie Jensdatter skulle då vara född i Froslen i Ringstad, och död i Åmot.

Frågan är liksom, hur har Jens Andersen isåfall levt?? Ystad till Åmot är rätt långt, om han bara åkte dit, och sen tillbaka för att återigen hamna i Skåne och dö i Bollerup?? Sofia är ju född i Åmot-trakten.

Ja det är många frågor här.
Jag vet dock att jag är efterkommande till Sofie Jensdatter, det har jag säkra källor på. Däremot är kopplingen mellan Sofia och Jens otydlig än så länge. Jag har hittat flera sidor som debatterar kopplingen, så ska bli spännande att se vad det kan utröna i.

Forts. följer.

Fin mat

På vår årsdag åkte vi till GBG och danmark.

Övernattade på Hotell Sankt Jörgen på Hisingen GBG.

På onsdagskvällen, efter vi tagit en tripp till Frederikshavn, åt vi på hotellet. Mycket fin mat minsann. Vi valde tre-rättersmenyn, men jag avstod från all vin, ett glas tog jag, jag skulle ändå köra på morgonen efter.

Som start fick vi tre olika småbröd, mycket goda, och till det serverades Ålandssmör och havssalt. Smakade väldigt gott och det var en bra start.

Sedan fick vi en "starter", en kall sparrissoppa med räkor och kanelkrutonger. Oerhört gott, till och med för mig som inte gillar sparris normalt.

Sedan kom förrätten in. Det var Chilisotad kalvcarpaccio med tomatsorbet, saltrostade pistagenötter & gröna russin.

Till huvudrätt fick vi ångad hälleflundra med smörad lökcréme, syrad äppelmust, pepparrotspotatis & rödbetor. Ett specialutvalt vin tillkom också, jag minns inte vad det hette, men jag kommer ihåg priset. 145riksdaler för ett glas.

Som efterrätt fick vi kaneldonut smaksatt med portvin serverad med rabarberkompott & paprikakaramell och hemlagad vaniljglass.

En fantastisk middag och efter den var vi extremt mätta även om det inte var så jättemycket. Gott gott gott.

Mycket gamla släktingar - Fjetre

Ja att vi alla har gamla släktingar är ju självklart, men inte alltid så lätt att hitta namnen och vart de bodde.

Jag har nu hittat en som föddes på 1500-talet, och det är tack vara Stange Bygdebok! Stange är en kommun i Norge där jag har många gambla släktingar.

Jag har hittat väldigt mycket olika släktingar, såklart först via levande släktingar men sedan såklart tack vara kyrkoböcker, "FamilySearch", folkräkningar på det norska digitalarkivet och bygdeböcker.

Av en slump sökte jag på måfå på några av de namn jag ännu inte hittat förfäder till, och då googlades jag fram till Stange Bygdebok när jag sökte på Maren Arvesdatter (född ca 1821). Hon var tydligen en anfader till en av de första "Oppsitteren", till Fjetre Gård. "Oppsittare" är ungefär som ägare, fast ändå inte. Fjetre Gård finns än idag och kan besökas för den hugade.

Tryckfelsnisse på 1800-talet?

Ja vem som har skrivit fel får vi aldrig reda på, men jag har nu hittat Aksel Karlsen!
Jag hade tidigare letat i födelseböckerna för Stange, men inte hittat honom. Nu när jag visste att han föddes den 30 juli var det lättare. Då hittade jag honom, under Tangen i Stange, och kunde urskilja hans föräldrar, Karl Julius Larsen född 1858, och Birthe Andersdatter / Larsen född 1854.

Nu till det som störde mig tidigare som gjorde att jag inte hittade. De fick ju alltid efternamn efter sin fader, men ibland när fadern hade två namn var det tydligen väldigt krångligt att bestämma sig för vilket av förnamnen som skulle ingå i sonens efternamn. Därför kallas också Aksel Karlsen för Aksel Juliusen.
Denna familj har jag nu hittat, dock med en Birthe född 1834!! Hon skulle allstå ha varit långt över 50 år när han föddes...skumt. Men då kom jag på, att det måste vara tryckfel!! 54 har blivit 34 och det hela stämmer.

Aksel Karlsen har omvandlats till Aksel Juliusen, och Karl Julius Larsen har bara blivit Julius Larsen och till folkräkningen 1910 har han reducerats till Jul Larsen. Inte konstigt jag inte hittade dem till en början. Det är verkligen ett under att man hittar dom när det både är årtalsfel och ändring av namn!!