Mordet på Hellman!

Mordet på Hellman, en deckargåta i skolmiljö

Solens strålar började värma en vinterdag i den idylliska köpingen Mellerud som långsamt vaknade till liv efter en god natts sömn. Vintern höll fortfarande den lilla byn i sitt grepp även om det varit plusgrader några enstaka dagar. Stora snöhögar syntes både här och där i den lilla köpingen och snöhögarna var speciellt stora utanför bygdens gymnasieskola, Dahlstiernska gymnasiet.

Dahlstiernska gymnasiets personal och elever hade vant sig vid Prästbackas ooljade cykel som knirkandes och gnisslandes tog sig fram längs med de snöfyllda gatorna. Var hon skulle någonstans på sin cykel var det få som visste, än mindre hon själv. Idag hade hon dock kommit fram till skolan som hon skulle.

Lärarna anlände i vanlig ordning till torsdagens lektioner när de plötsligt fick höra svensklärarinna Eliassons isande skrik.
- Han är död, han är död! tjöt hon högt och pekade ivrigt mot den snöhög som låg närmast ingången till Café Måns. Det tog inte lång stund innan flertalet av gymnasieskolans morgonpigga personal hade samlats runt ekonomilärare Hellmans orörliga kropp. Där stod Barbro Prästbacka, som i ilfart hade lämnat sitt kök efter den tidiga morgonens bullbak, med blek hy och vidöppen mun. Han har blivit kvävd, sa Maria Franzén, skolans biologilärare, och tog en munfull av sitt nygjorda té.
-…. med Dagens Industri, viskade Gunnar Rydberg tyst för sig själv. Detta kunde lätt konstateras ty tidningen satt fortfarande kvar i halsen där den hade brutalt blivit nedtvingad.

Rektor Matti Bertilsson som precis kom från bussen försökte lugna den nu alltmer högljudda gruppen men misslyckades. Den lilla skaran brydde sig inte om rektorns förmaningar utan blev varse bildläraren Pers tunga andhämtning efter hans ilfart fram till gruppen. Han hade blivit sen efter att ha tillbringat natten i sin atelje.
- Va… vad har hänt? Flåsade han fram mellan de tunga andhämtningarna.
- Han har blivit kvävd! Upprepade biologilärare Franzén och drack försiktigt från sitt varma té, medan hon släppte i ytterligare en sockerbit.
- Herre Jösses och milde himmel, sa Per och slog sig för knäna så att det dammade av rester från sin påbörjade gipsavgjutning.


Lärarinna Eliasson som nu hade återfått sin normala ansiktsfärg, hade tröttnat på de högljudda rösterna och det kaos som utspelade sig runt den döde Hellman, och påpekade med myndig stämma:
- Kemimagistern, Kemimagistern, vi måste hämta Kemimagister Stenvard. Dahlstiernskas trygge ordningsman och kemilärare var med blixtens hastighet framme vid brottsplatsen och lugnade folkmassan med sitt reglementsenliga uppträdande.

Senare samma dag hade kemimagistern säkrat avgörande ledtrådar. Han hade inspeklterat liket noggrant och funnit två olika ämnen, både på och bredvid den döde ekonomiläraren. Kemimagister Stenvards knivskarpa intellekt hade uteslutit alla utom de fyra som nu skulle förhöras. De hade alla mycket starka motiv till illdådet; de ägde alla ett brinnande hat mot ekonomilärare Hellmans Powerpoint-presentationer!


Först in i kemipreppen, som idag gjorts i ordning som förhörsrum, stiger skolans Biologilärare Maria Franzén in.
- Sätt dig Maria, muttrade Stenvard. Stenvard stirrade stint på sin kollega och utbrast med hetsig stämma:
- Vad gjorde du vid tidpunkten för mordet?
- I morse gipsade jag inför en spännande laboration i biologi, flinade hon medan hon svepte sin tredje tekopp för dagen. Maria lämnade självsäkert kemipreppen.

Nästa på listan var bildlärare Per.
- Nejdu, jag har skapat hela natten, ja du vet den nya skulpturen på Gunno Dahlstierna som ska stå utanför Sparbankssalongen.
- Men vad GJORDE ni vid den aktuella tidpunkten? dundrade kemimagistern.
- Ja det minns jag mycket väl, det var då jag städade upp efter en olycka som hade hänt, jag hade tappat ett paket målarsoda.
-Mhm, grymtade Stenvard förtjust och smaskade på lite potatischips.




Stenvard stängde av bandspelaren och tog en slurk vatten, (ty saltare chips får man leta efter), och hämtade in dataläraren Camilla efter att Per hade lämnat kemipreppen. Hennes saltstänkta kläder frasade mot stolsryggen när hon satte sig tillrätta.
- Jaså du, du såg den döde samtidigt som lärarinna Eliasson, men du gick därifrån med en gång, varför det ?
- Nej, jag hade en datorlabb att förbereda, svarade Camilla käckt. Jag har mycket att göra efter att jag varit ute på kusten, jag har inte ens hunnit byta om.
- Nej du trivs väl bäst ute vid havet vid din kalkstensbetrydda brygga, mumlade kemimagistern

Av svensklärare Barbro Prästbacka fick Stenvard inte fram något nytt. Prästbacka hade som vanligt skrävlat om sina vida kända konditorivaror. Stenvard hade rent av slumrat till när Prästbacka höll sin långa monolog.

När vår kemimagister lyssnat igenom förhörsbandet en sista gång log han segervisst som bara Stenvard kan och började gå med lätta steg mot skolans laboratorium…

Nu är det DIN uppgift att assistera kemimagistern för att ta reda på vem som är mördaren.Bara att bege sig till Dahlstiernska Gymnasiet