Olyckan vid Henriksøra 1839

i 1839 höll min morfars morfars farfar (tippx3 oldefar), Svend Tollefsen Osvold (1807-1883) på att omkomma vid en olycka när han höll på med timmerflottning. Han och en vän skulle ordna upp timmer som fastnat i älven, men de råkade bli av med båten och hamnade mitt ute i älven på en liten klippa. Vattnet ökade och ökade och det var nära på att de omkom båda två när vattnet började att stiga. Svend klarade av att hjälpa sin kamrat och när "Båt-Hans" instruerade de andra mannarna att bygga en bro, så vände lyckan och efter 18 timmar ute på skäret så blev de räddade. Dramatiskt och väldigt nära att båda skulle dö. Att timmerflottning var farligt på denna tiden var ganska självklart.  Men som tur var överlevde Svend olyckan och kunda få sina barn, och som konsekvens kan även jag tacka Båt-Hans för hans livräddande insats. 

Texten nedan är lånad från Aamot kommun: http://www.amot.kommune.no/modules/article.aspx?ObjectType=Article&Article.ID=9842&Category.ID=5554

I 1839 ble to tømmerfløtere reddet fra døden i Søndre Osa, en kilometer nedenfor Bogvelta. På et sted som kalles Henriksøra, hadde tømmeret vaset seg mot en stor stein som lå ute i elvefaret. Svend Osvold og Lars Helgesen Nabsetberget ble sendt ut med båt for å ordne med vasen, men da denne plutselig løsnet forsvant båten fra dem, og de ble stående igjen på steinen. Elva var stri og den vokste stadig. Det var over 30 m til land, og ingen båt fantes. De andre fløterne satte straks i gang med å bygge en slags bru, mens en rask kar fikk i oppdrag å springe østover for å hente den erfarne Båt-Hans (Hans Hansen Odden). Han bodde på Sagbakken ved Valmen, ca 2 mil fra åstedet. Etter flere timer kom Båt-Hans, som kunne konstatere at brua som de holdt på å bygge, var til liten hjelp. ”Riv vekk ta fanteri karer”, sa han, og satte så mennene i gang med å felle mastetrær som skulle brukes til å bygge en utskottsbru: De lange trærne ble lagt på et flatt skjær med toppen utover fossen, og rotenden ble lesset ned med steiner. Nye, mindre trær ble så festet til mastetrærne, og slik ble brua skjøtet stadig lenger, til den hang et godt stykke utover vannet.

Fløterne jobbet på spreng, men på det tidspunktet begynte det å røyne på for karene utpå skjæret. Lars Nabset var så medtatt at Osvold måtte støtte han. Hvert øyeblikk kunne de bli ført bort av vannet, som nå hadde steget til å rekke dem over knærne.

Da Båt-Hans mente brua var blitt lang nok, ble en kar ble sendt utpå for å kaste et tau over til de utslitte karene på steinen. De andre fløterne ble kommandert til å stille seg med jevne mellomrom nedover langs elvekanten. Etter flere forsøk lyktes det Osvold å få fatt i tauet som ble kastet ut. Han bandt det om livet på Nabset, som slapp seg ut i elva. Tauet ble så sendt fra mann til mann blant de som sto på land, for sakte å trekke Nabset ut av vannet og samtidig gjøre belastningen på tauet så liten som mulig, slik at det ikke skulle ryke. De fikk han på land, og Osvold ble reddet på samme måte. Da hadde arbeidskameratene jobbet på spreng i 18 timer, og de 2 hadde stått på skjæret like lenge og vært kun en hårsbredd fra døden.

Bekkelund

Min mor hade som flicknamn namnet Bekkelund. Var kommer namnet ifrån?

Jo, 1897 flyttade Syvrine Svendsen Osvolden och hans fru Kari Olsdatter (från Kolbu)  med familj från Osvolden i Trysil  till Bekkelund i Slemdalen, i Nordre Osen i nuvarande Åmot kommune i Hedmark i Norge. PLatsen var en sk "husmandsplats" under Knudsmoen på Deset. Syvrine var något av en lokalkändis  då han varit med om en mycket dramatisk händelse vid forsränningen. mer om detta vid ett senare tillfälle.

Syvrine Svendsen föddes i Osvolden den 20 mars 1848 och dog den 9 nov 1930 på Bekkelund.
Syvrines fru Kari Olsdatter föddes den 2 januari 1845 och dog ett knappt halvår efter sin man den 20 april 1931. Vid tiden för deras död hette de båda Bekkelund, i efternamn.

Syvrine Svendsen och Kari Olsdatter hade följande barn:
a. Sigvard  f. 5 jan 1876 d.23 jun 1883

b. Ida Otilie, f. 23 maj  1878 d. 16mars 1848 . Ida Otilie gifter sig den 15 feb 1913 med änkeman Karinus Jensen från Solvang i Slemdalen. Ida Ottilia fick ett oäkta barn, Karin, i 1902. Har inte hittat några gemensamma barn.

c.  Johan  f. 15 jan 1881 d. 29 dec 1882

d. Johan Sigurd  f. 1 dec 1883 d. 17 okt 1970 i Lilleström. Johan tar sedan namnet Osvold. Han gifter sig med Minda Ovidia Haugsrud f. 29 jan 1884 d. 26 feb 1961- Här har jag hittat två gemensamma barn, Signe Kristine, och Signe.

e. Simen Kolmar f. 1 jan 1889 d. 14 nov 1972

Det är Simen Bekkelund som senare tar över gården Bekkelund under 30-talet. Simen gifter sig senare med Inga Mindre Kariniusdatter, från Marisbuen (Knudsbuen). Inga föddes som oäkta dotter den 19 september 1886 i Ulvevadet i Nordre Osen (och dog den 17april 1949) av Karinus Andersen f.1856 och Ingeborg Pedersdatter f. 1849. Både föräldrarna hamnade sedan i USA, utan att jag vet så mycket mer om deras öden där. Tydligen var de illa omtyckta i Nordre Osen då en av traktens rika män betalade dem pengar för att de skulle åka över. När jag får mera tid ska jag forska mer om deras liv i USA.

Inga Minde var "pleiedatter" hos John Nilsen på Knudsbuen år 1900 och var senare tjänstepiga på gården Valmsnset hos Torleif Toresen Galten.

Simen och Inga Bekkelund är alltså min morfars morföräldrar och de gifte sig 1911 i Åmot kyrka. Bild på dem ser du här.

Simen och Inga Bekkelund får 7 barn... mer om dessa vid ett senare tillfälle.

Min danska släkt

Min farfar kom från Danmark och jag har försökt ta reda på vilka anor han hade. 

Jag lade ut en förfrågan på danskt släktforskarforum, www.slaegtogdata.dk och fick faktiskt mycket hjälp därifrån. 

Min farfar föddes i Vejle amt och hans föräldrar var Rasmus Rasmussen och Cecilie Kathrine Pedersen. 

Dessa namn var kända så det var inte så konstigt, men jag hade innan jag fick hjälp på forumet inte ens vetat något årtal för deras födelse. 

Nu fick jag reda på att Rasmus Rasmussen var född i Mjesing, i Skanderborg, den 1 maj 1891, (av Jens ”Rask” Rasmussen(f. 1866) , och Fredrikke Marie Hansen (1868-1897 )

.

Rasmus hade vad jag har hittat tre helsyskon, Andersine, Dagmar och Ane Kjerstine

Cecilie Katrhine Pedersen var född oäkta, i Odense Amt, den 12 mars 1896 (av Jens Pedersen och Hansine Petrea Christensen.)

Jens Rasmussens fru dog ju väldigt ung, bara 29 år gammal, så Jens gifte om sig med en kvinna med det ytterst ovanliga namnet Rasmine Gotfredsin Nøybabt , och fick iaf ett barn, som fick namnet Johanne Frederike Rasmussen. Hon fick alltså namnet till sin fars tidigare hustru.

Jens Rasmussens föräldrar var Rasmus Pedersen (f. 1815) och Andersine Edvardine Eskildsdatter (1821-1890). Rasmus kom från Mjesing men Andersine kom från Holsterbro, Ringköbing.

Jens Rasmussens mor , Andersine var född oäkta av Handelsman Eskild Lind och Anne Christensdatter. Dessa vet jag inte så mycket mera om än detta.

Rasmus Pedersens föräldrar var Peder Rasmusen och Maren Johannesdatter. Födelseår för Peder vet jag inte än, men Maren var iaf född 1783!.

Jens Rasmussens fru, Fredrikke Marie Hansen, hon som dåg bara 29 år gammal, var oäkta dotter till Hans Svejstrup (Svendstrup?) och Ane Kjerstine Rasmussen.

Ane Kjerstine var från Venge i Skanderborg och var född i 1838.

Hennes föräldrar var Rasmus Povelsen (f. 1805) och Helene Jensdatter (1808-1851)

Rasmus Povelsen kom från Astrup i Århus, och Helene kom från Skanderup i Skanderborg.

Inte helt lätt att hålla iordning på alla dessa men det är spännande att försöka hitta så många som möjligt. 

Glemmen kyrka

Glemmen kyrka (i Fredrikstad), ja där begravdes Kari Svendsdatter, min farmors farmors mormors mor. Hon begravdes 1853, och var 83 år gammal.

Det som är intressant är att det fanns två kyrkor det året, Glemmen gamla kyrka, som har anor från 1100-talet, och en ny som byggdes just året 1853! Undrar vilken av dem hon begravdes i. Förmodligen den gamla, men eftersom hon dog den 27 oktober kanske hon begravdes i den nya. Ja något sådant går inte att få fram från begravningsboken
Här under finns en bild på den gamla Glemmen Kirke.

Moum Vestre

Moum Vestre, ja så hette en gård på 17-och 18oo talet i dåvarande Borge, nuvarande Fredrikstad. En linje i min släkt kommer därifrån, det är från min farmors sida. Kari Svendsdatter bodde där och hon levde mellan 1770-1813. Hon gifte sig med Ivar Pedersen Moseby (f. 1770) som var "national soldat".

Hon hade bland annat en halvbror som blev Länsman i Fredrikstad, och hennes far hette Svend Andersen, från Tofteberg Vestre (1747-1818). Karis mor hette Pernille Hansdatter Moum (1753-1785) och föddes och dog på gården. När Pernille Hansdatter dog så gifte Svend om sig med Malene Nilsdatter (1764-1831).

Att tro

Inom släktforskning är det ofta man får välja att tro före att veta, därför det inte går att veta.
Jag har tidigare nämn Anders Andersen Ulf, som Kjärulfarnas anfader, en ätt som har förgreningar över hela världen.
Det finns en dansk historiker, Clitgaard, som gjort ett gediget arbete att få ordning på denna släkt. Vad som hänt innan är det ju ingen som kan veta, och allt det han säger vet man ju inte heller. Ändock finns det enligt "Nordisk Historia" en förhistoria som är intressant. Exakt vem som har skrivit denna bok vet jag inte men nedan lägger jag in en skärmdump från någon som kopierat ett stycke.

Vad den säger är i princip kopplingen mellan Anders Ulff och de gamla Kungasläkterna som Sture Sturlassson skrev om. Riktigt kul att hitta så långt tillbaka som 800-talet. Dock är det ju oerhört svaga grunder och ändå inget som kan styrkas på något sätt. Men bara det ATT det kan vara sant gör det ändå intressant. Ta en titt här, bara för att se lite av de gamla historiska personerna. Det är alltså härledningar från Snorre Sturlasson, så bara ni vet. Och kopplingen till mig kan man ju välja att tro på. Om man vill :)

Stora frågor

Ja i släktforskarvärlden pågår det ständiga debatter.
Själv har jag genom flera olika sidor på internet hamnat i Kjaerulf-släkten, som har anor från Danmark/Holstein från 1400-talet.

En efterkommande till stormannen Anders Ulff ska enligt vissa källor vara Sofie Jensdatter Hals. Detta är inget konstigt. En Stor dans historiker har forskat om Kjaerulf-släkten och kommit till Jens Andersen Hals.

Den stora frågan är om Sofie Jensdatter ÄR dotter till Jens Andersen.

Problemet är att det verkar pågå en dispyt huruvida det är så eller inte.

DEn stora danska forskaren har inte kommit med något sådant.

Åmot bygdebok däremot, visar att det är så.
Kan det vara så som Åmot bygdebok säger? Ja isåfall är jag efterkommande till Anders Ullf (f.1380), annars inte.

Jag måste läsa de olika debattsidorna för att se vad som verkar stämma.

Det jag har nu är att Jens Andersen Hals (1639-1696) är född i Ystad och död i Bollerup. Han fick enligt den danska historikern 3 barn.
Enligt Åmot bygdebok (som jag ej har läst, bara fått berättat för mig) är även Sofie Amalie Jensdatter Hals (1662-1742), dotter till Jens Andersen Hals. Enligt bygdeboken fick Jens Andersen Hals en handfull bar.
Sofie Jensdatter skulle då vara född i Froslen i Ringstad, och död i Åmot.

Frågan är liksom, hur har Jens Andersen isåfall levt?? Ystad till Åmot är rätt långt, om han bara åkte dit, och sen tillbaka för att återigen hamna i Skåne och dö i Bollerup?? Sofia är ju född i Åmot-trakten.

Ja det är många frågor här.
Jag vet dock att jag är efterkommande till Sofie Jensdatter, det har jag säkra källor på. Däremot är kopplingen mellan Sofia och Jens otydlig än så länge. Jag har hittat flera sidor som debatterar kopplingen, så ska bli spännande att se vad det kan utröna i.

Forts. följer.