Ole Olsen Engen (1862-1916)

Ole Olsen Engen (1862-1916)

Nu tänkte jag tala om en anfader som ligger mer närmare i tid, nämligen min mormors mormors far, Ole Olsen Engen, dvs min ”3rd great grandfather, tippx2 oldefar”.

Han föddes den 2 jan 1862 av föräldrarna Ole Jensen (1817-1890) och Lisbeth Larsdatter (1823-1895). Ole föddes på Stenssasstuen Östre i Tangen i Stange och han döptes på sommaren samma år. 

Man kan också via folkräkningen 1865 se att han vid det tillfället var den yngsta i syskonskaran:

På julafton 1892 föds hans oäkta son Olai. Hanhar då träffat blivande frun Oline Antonsdatter (1878-1947), och när de fick reda på att hon väntade barn bestämde de sig för att gifta sig, men de hann inte gifta sig innan sonen föds, så därför föds Olaf som oäkta. Den 6 januari 1893, för exakt 120 år sedan, gifter sig Ole och Oline.  Man skulle tro att lyckan var total för detta par, men så blev det inte. Stackars Olai var svag från födseln, och han döps hemma redan den 30 december 1892. Man gjorde så när man inte trodde barnet skulle klara sig till att bli döpt i kyrkan. Så den 6 jan 1893, alltså på deras bröllopsdag, så dör lille Olai, knappt 2 veckor gammal.

Vigseln: 

Ole och Oline skulle få flera barn, 9 st till.

I år 1900, har de flyttat till Engen af vasaasen i Tangen och Ole är då Gårdbrukare, och har 3 barn tillsammans med sin fru. Hans brorson hjälper också till med jordbruket. 

I år 1910 bor de fortfarande i Engen (Slaatengen) och han är då skogsarbetare med 6 barn.

Den sista dottern Thora Olsen Engen, föds 1916, men då har redan hennes far dött.  Ole Olsen Engen får fel på hjärtat 1916, och hinner dö  innan dottern föds.  

Ole Olsen Engen och Oline Antonsdatters barn:

1)      Olai Olsen Engen: 1892-1893, 2 veckor gammal

2)      Anders Olsen Engen: 1893-1938, gift med Martha Andersdatter: 1894-1983

3)      Laura Olsdatter Engen: f. 1896

4)      Helga Olsdatter : 1899-1969, min mormors mormor, gift med Aksel Nybak

5)      Oskar Olsen Engen: 1902-1989, gift med Anna Johanne Olufsdatter Brenne 1904-1958

6)      Borghild Olsen 1904-1995, gift med Sigurd Granli :1901-1960

7)      Karen Olsen Engen: 1907-1995, gift med Jörgen Frydenlund (1907-1978)

8)      Olaf Olsen Engen: f. 1909

9)      Ola Olsen Engen: 1911-1942

10)   Thora Olsen Engen: f. 1916

Nedan ses gravstenen med Ole och Oline Engen, med deras son Ola

Gravstenstoto från DISNORGE

Elton gården Elton Östre

Nu tänkte jag tala om en annan gren av Stange-grenen, nämligen några av de som kommer från gården Elton.

Namnet Elton vet man inte riktigt vad det kommer ifrån, men man tror att det kommer från Elgjar, men att det inte har betydelsen av ordet älg. I den röda boken, ca 1400 skriver man det som Ælghætuni , och i andra källor i år 1520 skriver man det som Affverton, i 1668 det mer ”moderna” Elton.

Den första ”uppesittaren” man vet kallades Peder Elthun, och han var det från ca 1593-1660. Denna Peder är min ”11th great grandfather”, dvs min mormors mormors farfars morfars mormors farfars far. Vem han var gift med vet man inte, man känner till en son, Simen Pedersen (f ca 1612) 

På gården hade man 1667 följande djur: 14 kor, 2 hästar, 5 svin, och 12 får.

Simen Pedersen var gift med Anne Pedersdatter Kausvold, och de hade vad man vet 8 barn:

1) Anders (f. ca 1650), hamnade sedan på gården Holte

2) Gunder (f. ca 1654), hamnade på gården Skjerden, och blev gift med Karen Turesdtr (1653-1733)

3) Peder (1656-1718), gift med änkan Goro Halvorsdatter Nästen

4) Hans (f. ca 1658

5) Kristofer (f. ca 1660)

6) Arve (f. ca 1662), Nästa uppesittare på Elton Östre, gift med Eli Dyresdatter (1654-1732), de fick 8 barn, bland annat Anne Arvesdatter (1674-1766). (Min släktgren)

7) Kari (f. ca ?) gift med Jens Halvorsen Berg, och Jon Knudsen

8) Marte (1643-1726) gift med änkemannen Ole Mikkelsen Stør (d. Ca 1701)

Bredsvoll i Stange

Inlägget handlar om mina anfäder från gården Bredsvoll i Stange: 

Ole (Oluf) Bredsvoll var Leilendning (arrendator) omrking 1612. Ole är min anfader och är min ”11th great grandfather”,  (tippx10 oldefar) dvs, min mormors mormors farmors mormors farfars morfars far

Hans son Tjøstel Olsen(1613-1686) tar över efter honom ca 1660, och då hade gården 8 hästar, 24 kor, 12 svin, 33 får och 6 oxar.

Vid matrikuleringen 1669 så skriver man: ”Engen skren, tued og myrgrodd, ageren frostlendt. Sameierskog med Lalum, som ikke er tjenlig til andet end gjerdefang”

Tjøstel Olsen var gift med Magnhild Rasmusdatter (?-1696) (dotter av Rasmus Dyresen från Store Ree), och de fick följande barn:

1)    Ole Tjøstelsen (f. Ca 1664), han hamnade sedan i Toten

2)    Mette (1652-1725), hon var gift med Halvor Eriksen. (När sonen Tjösten Halvorsen är arrendator i 1723 är gården ett dragonhögkvarter.  ) 

Ex på en 1700-tals dragon från Norge: 

Man känner till 4 barn av Mette Tjøstelsdtr och Halvor Eriksen :

a.       Elen Halvorsdatter (d. 1715) gift med Ole Olsen Västad (1687-1737)

b.      Tjøstel Halvorsen, sergeant och gårdsbrukare i Vie, gift med Ingeborg Kristensdatter Vie (f. Ca 1690)

c.       Erik Tönsaker Halvorsen (ca 1682-1754) gift med Berte Borgersdatter Lang Ree (1687-1762)

d.      Lars Bryni Halvorsen

3)    Randi, var gift 3 gånger, med

a.       Jens Engebretsen Nødsle

b.      Ole Eriksen (Bror med Halvor Eriksen som systern Mette gifte sig med)

c.       Kjeld Tjøstelsen

4)    Marte var gift med Anders Gunnersen. Deras sondotters dotter, Eli Jensdatter (1769-1822) var gift med major Nils Stokfleth Darre (1765-1809) som var prins Christian Augusts Adjutant. (I sverige gick han under namnet Karl August)

Dyre Mogensen Store Ree (1553-1612)

Dyre Mogensen Store Ree (1553-1612)

Jag tar en extra titt på en av mina stamfäder, Dyre Mogensen (1553-1612) från Store Ree i Stange i Hedmark i Norge. Han var gift med Mette(1562-1625) , den Mette som många anser vara dotter till den Rasmus Hjort jag skrivit om tidigare.

Det som gör Dyre Mogensen lite speciellt är att han är min anfader på fyra olika sätt. Det verkar som att de olika släktlinjerna från Stange går in i varandra på de mest komplicerade sätt. Det kan vara så att det finns ytterligare förbindelser på olika vis i de olika gårdarna i Stange, men att jag inte hittat det än.

Han är på alla vis min "14th great grandfather" (tippx13 oldefar), men då på fyra olika vis:

• Mormors morfars morfars farmors farmors morfars farfar
• mormors morfars morfars farmors farfars  mormors farfar
• mormors mormors morfars mormors morfars farfars farfar
• mormors mormors morfars mormors farfars mormors farfar

Som sagt, det är inte helt lätt att hålla ordning på släktskapet här, men jag har gjort ett gott försök.

Store Ree kommer av namnet reide eller Reidr, som betyder rede.
Dyre Mogensen var barnbarn till länsmannen Eivind Store Rey. Eivind (1490-1574) kan också vara densamma som Eivind Mogensen som har kopplingar till Sjondesen-släkten från Frang, men det är omdebatterat och omtvistat huruvida detta stämmer. Dock kan man konstatera att det finnskopplingar mellan dessa släkten.

Det är skifte efter Eivind i 1574 och de som möter upp är Laurits Mollestad (på hans hustrus vägnar), Oluf Reersen, Nils Krabbe och Amund Rotnes. Deras medarvingar är också närvarande.  Värt att nämna är att Oluf Reersen var Rådman i Oslo.  

Släkten Dyresen på Store Ree omtalas ofta som Gyldenaar/Gyldenår, antydandes att den skulle vara adlig, men namnet lär vara uppdiktad mycket senare för att få en finare glans. Gyldenår kan man dock använda enbart för att hålla koll på släkten. Men adlig är den icke.

Dyre Mogensen finns omtalad i Biskop Jens Nilsens ”visitas” resor i Stange i 1594  (Jens Nilsen var Biskop Frans Bergs svärson, mer om Biskop Frans här. ) Liber visitationis in prouincijs Hadelandensi, Hedmarchiensi in Septemb. A^o 1594

Här är ett stycke från hans reseskildring: 

"Strax der effter drog bispenn fra Stange imellum 11 och 12. och fulde hannem her Haagen, Morten Seyersen, Anthønis schriffuer Dyre Mogenssenn och her Kield i Rommedall.

Jens Nilsen som han kanske såg ut i slutet på 1500-talet: 

Dyre Mogensen var gift med Mette (som förmodligen var Rasmus Hjorts dotter), och Dyre var bland annat fogd i Tönsberg, en av de kopplingar som finns mellan Store Ree och Hjort-familjen. Rasmus Hjort var bland annat länsherre i Tönsberg.

Dyre Mogensen och Mette fick följande barn:
1) Rasmus Dyresen (1590-?), han var ägare till Store Ree från 1612.  Man känner till 3 av hans barn,
a. Dyre Rasmusen (1628-1699), b. Pernille Rasmusdatter, c. Magnhild Rasmusdatter

2) Sevald Dyresen,  ägare från 1624

3) Mogens Dyresen,  ägare från 1624

4) Nils Dyresen

5) Kari Dyresdatter

6) ev Birgitte Dyresdatter

Idag är Store Ree en inseminationsgård, en mycket stor sådan. 

Frans Berg - 1500-1591

Frans Berg lär vara min mormors mormors farmors mormors morfars farfars farmors mormors far (14th great grandfather) och föddes i Odense i Danmark och var son till den kända danska bildhuggaren Claus Berg (1473-1532) och Margrethe de  Groth (1575-1570)
Frans Berg dog 1591 i Oslo (Kristiania )och då hade han innan han dog nedtecknat att han var drygt 90 år gammal, därav hans födelseår ca 1500.

Frans Bergs gudmor var den danska drottningen Christine och hans namn fick han av helgonet Fransiscus av Assini. Under denna tid var det Kung Hans som regerade i Danmark-Norge, men även i Sverige.
Drottning Christine (1461-1521)

Han fick en katolsk uppfostran och utbildade sig i Rostock. Efter att hans gudmor dött blev han starkt påverkad av reformationen och bidrog starkt till att reformera Norge. Han blev sk superintendent (ett annat ord för Biskop som man använda på 1500-1600-talet) i Oslo och Hamar från 1548. Han var superintendent fram till 1580 då hans svärson Jens Nilssön tog över. Det var ett slitsamt jobb att förändra den gamla tidens katolska prästerskap till den nya. Det hårda jobbet och hans dåliga hälsa bidrog starkt till att han fick avsäga sig sitt arbete som Biskop (superintendent)

Berg gjorde sig känd som en viktig person till de sk "Oslo-humanisterna", bland annat kunde litteraturen blomstra under denna tid. Hans två svärsöner, Rasmus Hjort och Jens Nilssön gjorde var också viktiga för denna nya humanism.
Rasmus Hjort också min anfader: (1530-1604)

Rasmus Hjort blev gift med Frans´ dotter Gidske (1540-1610), och de skall ha fått en mängd barn, bland annat en Mette Rasmusdatter (1562-1625) som kan ha varit den Mette som gifte sig med Dyre Mogensen (1553-1612) på Store Ree i Stange.


Nedan ses Berg-familjens vapensköld

Olyckan vid Henriksøra 1839

i 1839 höll min morfars morfars farfar (tippx3 oldefar), Svend Tollefsen Osvold (1807-1883) på att omkomma vid en olycka när han höll på med timmerflottning. Han och en vän skulle ordna upp timmer som fastnat i älven, men de råkade bli av med båten och hamnade mitt ute i älven på en liten klippa. Vattnet ökade och ökade och det var nära på att de omkom båda två när vattnet började att stiga. Svend klarade av att hjälpa sin kamrat och när "Båt-Hans" instruerade de andra mannarna att bygga en bro, så vände lyckan och efter 18 timmar ute på skäret så blev de räddade. Dramatiskt och väldigt nära att båda skulle dö. Att timmerflottning var farligt på denna tiden var ganska självklart.  Men som tur var överlevde Svend olyckan och kunda få sina barn, och som konsekvens kan även jag tacka Båt-Hans för hans livräddande insats. 

Texten nedan är lånad från Aamot kommun: http://www.amot.kommune.no/modules/article.aspx?ObjectType=Article&Article.ID=9842&Category.ID=5554

I 1839 ble to tømmerfløtere reddet fra døden i Søndre Osa, en kilometer nedenfor Bogvelta. På et sted som kalles Henriksøra, hadde tømmeret vaset seg mot en stor stein som lå ute i elvefaret. Svend Osvold og Lars Helgesen Nabsetberget ble sendt ut med båt for å ordne med vasen, men da denne plutselig løsnet forsvant båten fra dem, og de ble stående igjen på steinen. Elva var stri og den vokste stadig. Det var over 30 m til land, og ingen båt fantes. De andre fløterne satte straks i gang med å bygge en slags bru, mens en rask kar fikk i oppdrag å springe østover for å hente den erfarne Båt-Hans (Hans Hansen Odden). Han bodde på Sagbakken ved Valmen, ca 2 mil fra åstedet. Etter flere timer kom Båt-Hans, som kunne konstatere at brua som de holdt på å bygge, var til liten hjelp. ”Riv vekk ta fanteri karer”, sa han, og satte så mennene i gang med å felle mastetrær som skulle brukes til å bygge en utskottsbru: De lange trærne ble lagt på et flatt skjær med toppen utover fossen, og rotenden ble lesset ned med steiner. Nye, mindre trær ble så festet til mastetrærne, og slik ble brua skjøtet stadig lenger, til den hang et godt stykke utover vannet.

Fløterne jobbet på spreng, men på det tidspunktet begynte det å røyne på for karene utpå skjæret. Lars Nabset var så medtatt at Osvold måtte støtte han. Hvert øyeblikk kunne de bli ført bort av vannet, som nå hadde steget til å rekke dem over knærne.

Da Båt-Hans mente brua var blitt lang nok, ble en kar ble sendt utpå for å kaste et tau over til de utslitte karene på steinen. De andre fløterne ble kommandert til å stille seg med jevne mellomrom nedover langs elvekanten. Etter flere forsøk lyktes det Osvold å få fatt i tauet som ble kastet ut. Han bandt det om livet på Nabset, som slapp seg ut i elva. Tauet ble så sendt fra mann til mann blant de som sto på land, for sakte å trekke Nabset ut av vannet og samtidig gjøre belastningen på tauet så liten som mulig, slik at det ikke skulle ryke. De fikk han på land, og Osvold ble reddet på samme måte. Da hadde arbeidskameratene jobbet på spreng i 18 timer, og de 2 hadde stått på skjæret like lenge og vært kun en hårsbredd fra døden.

Bekkelund

Min mor hade som flicknamn namnet Bekkelund. Var kommer namnet ifrån?

Jo, 1897 flyttade Syvrine Svendsen Osvolden och hans fru Kari Olsdatter (från Kolbu)  med familj från Osvolden i Trysil  till Bekkelund i Slemdalen, i Nordre Osen i nuvarande Åmot kommune i Hedmark i Norge. PLatsen var en sk "husmandsplats" under Knudsmoen på Deset. Syvrine var något av en lokalkändis  då han varit med om en mycket dramatisk händelse vid forsränningen. mer om detta vid ett senare tillfälle.

Syvrine Svendsen föddes i Osvolden den 20 mars 1848 och dog den 9 nov 1930 på Bekkelund.
Syvrines fru Kari Olsdatter föddes den 2 januari 1845 och dog ett knappt halvår efter sin man den 20 april 1931. Vid tiden för deras död hette de båda Bekkelund, i efternamn.

Syvrine Svendsen och Kari Olsdatter hade följande barn:
a. Sigvard  f. 5 jan 1876 d.23 jun 1883

b. Ida Otilie, f. 23 maj  1878 d. 16mars 1848 . Ida Otilie gifter sig den 15 feb 1913 med änkeman Karinus Jensen från Solvang i Slemdalen. Ida Ottilia fick ett oäkta barn, Karin, i 1902. Har inte hittat några gemensamma barn.

c.  Johan  f. 15 jan 1881 d. 29 dec 1882

d. Johan Sigurd  f. 1 dec 1883 d. 17 okt 1970 i Lilleström. Johan tar sedan namnet Osvold. Han gifter sig med Minda Ovidia Haugsrud f. 29 jan 1884 d. 26 feb 1961- Här har jag hittat två gemensamma barn, Signe Kristine, och Signe.

e. Simen Kolmar f. 1 jan 1889 d. 14 nov 1972

Det är Simen Bekkelund som senare tar över gården Bekkelund under 30-talet. Simen gifter sig senare med Inga Mindre Kariniusdatter, från Marisbuen (Knudsbuen). Inga föddes som oäkta dotter den 19 september 1886 i Ulvevadet i Nordre Osen (och dog den 17april 1949) av Karinus Andersen f.1856 och Ingeborg Pedersdatter f. 1849. Både föräldrarna hamnade sedan i USA, utan att jag vet så mycket mer om deras öden där. Tydligen var de illa omtyckta i Nordre Osen då en av traktens rika män betalade dem pengar för att de skulle åka över. När jag får mera tid ska jag forska mer om deras liv i USA.

Inga Minde var "pleiedatter" hos John Nilsen på Knudsbuen år 1900 och var senare tjänstepiga på gården Valmsnset hos Torleif Toresen Galten.

Simen och Inga Bekkelund är alltså min morfars morföräldrar och de gifte sig 1911 i Åmot kyrka. Bild på dem ser du här.

Simen och Inga Bekkelund får 7 barn... mer om dessa vid ett senare tillfälle.